7 juni

◄◄   ◄   7 juni   ►   ►►
Veckodag 2023: Onsdag
Maj · Juni · Jul
Årets 158:e dag
(159:e under skottår)
207 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
2023
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 7 juni
Se även Mall:7 juni

7 juni är den 158:e dagen på året i den gregorianska kalendern (159:e under skottår). Det återstår 207 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Flaggdagar

Namnsdagar

I den svenska almanackan

  • Nuvarande – Robert och Robin
  • Föregående i bokstavsordning
    • Robert – Namnet infördes på dagens datum 1901, då det ersatte den äldre namnformen Robertus och har funnits där sedan dess.
    • Robertus – Namnet infördes, till minne av helgonet Robert av Newminster, som levde på 1100-talet, på dagens datum 1701 och fanns där fram till 1901, då det utgick.
    • Robin – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Ruben – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 20 februari och 2001 till 17 maj.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1701 – ?
    • 1701–1900 – Robertus
    • 1901–1985 – Robert
    • 1986–1992 – Robert, Robin och Ruben
    • 1993–2000 – Robert och Robin
    • Från 2001 – Robert och Robin
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Robert
    • 1950 – Robert
    • 1964 – Robert
    • 1973 – Robert
    • 1989 – Robert
    • 1995 – Robert, Robin
    • 2000 – Robert, Robin
    • 2005 – Robert, Robin
    • 2010 – Robert, Robin
    • 2015 – Robert, Robin
    • 2020 – Robert, Robin

Händelser

  • 1326 – Kristofer II avsätts som kung av Danmark av greve Gerhard III av Holstein, som har stort inflytande över dansk politik. Större delen av Danmark är i utländska händer, bortpantat till framförallt tyska furstar, men Gerhard utser ändå sin släkting Valdemar till ny dansk kung.
  • 1329 – Vid Robert I:s död efterträds han som kung av Skottland av sin 5-årige son David II. Han förblir officiellt kung till sin död 1371, men 1334–1341 tvingas han i landsflykt till Frankrike, då tronpretendenten Edward Balliol med engelsmännens hjälp landstiger i Skottland.
  • 1494 – Spanien och Portugal sluter i Tordesillas i norra Spanien ett fördrag, genom vilket de delar upp världen utanför Europa mellan sig. De drar en nord-sydlig linje ungefär 370 leguas (2 200 kilometer) väster om Kap Verde-öarna och bestämmer att allt icke-kristet land öster om linjen ska tillhöra Portugal och väster om den Spanien. Förhandlingar om att upprätta har fördraget har inletts sedan påven Sixtus IV 1481 har tilldelat Portugal allt icke-kristet land utanför Europa, eftersom Portugal har varit först med upptäcktsresor utanför världsdelen, medan den spanskfödde påven Alexander VI 1493, efter Christofer Columbus första resa till Nya världen, genom bullan Inter Caetera har tilldelat Spanien allt land väster om Azorerna och söder om Kap Verde. Den portugisiske kungen Johan II är nämligen missnöjd med detta och därför förhandlar man en avgränsning som de båda länderna kan gå med på (bland annat för att Portugal ska kunna behålla sina besittningar i Brasilien). Fördraget ratificeras av Spanien den 2 juli och av Portugal den 5 september, medan det dröjer till 1506, innan påven Julius II stadfäster det. 1529 upprättas också Zaragozafördraget, där man också drar en linje mellan imperierna i Asien.
  • 1905 – Det norska stortinget deklarerar ensidigt en upplösning av unionen mellan Sverige och Norge. Sedan 1890-talet har den så kallade konsulatsfrågan varit en stridsfråga mellan de båda länderna (Norge har krävt att få ha egna, norska konsulat i utlandet, vilket Sverige har motsatt sig, då man inom unionen vill ha gemensamma konsulat). Den 27 maj har stortinget till kung Oscar II skickat ett lagförslag om ett eget norskt konsulatsväsende, vilket kungen vägrar godkänna. Den norska regeringen har då lämnat in sin avskedsansökan, vilken kungen dock också vägrar godkänna, eftersom han inte kan utnämna någon ny norsk regering (eftersom inga norska riksdagsledamöter vill ingå i en sådan). Då kungen inte kan utnämna någon ny norsk regering anser stortinget att kungen inte längre kan fullgöra sina skyldigheter som norsk kung och att den norska kungamakten därför har upphört att fungera, vilket leder till att man därför säger upp unionen med Sverige. Svenska tidningar talar om att Norge har gjort revolution och ett krig mellan Sverige och Norge verkar nära förestående. Emellertid möts svenska och norska delegater för förhandlingar i Karlstad i september och unionen upplöses formellt på fredlig väg den 26 oktober.
  • 1929 – Den italienska fascistregeringen ratificerar Lateranfördraget, som undertecknas mellan Italien och Heliga stolen den 11 februari samma år och genom vilket Vatikanstaten upprättas.[3] Med sina 0,44 kvadratkilometer blir den världens minsta suveräna stat, mitt inne i centrala Rom, och därmed lyder den romersk-katolska kyrkans överhuvud påven inte längre under Italien, vilket han har gjort sedan 1870, då Kyrkostaten blev en del av det då nygrundade Italien. Ända sedan Italiens enande 1861 har den romerska frågan saknat lösning och påven har ansett sig vara fången i Vatikanen, men från och med nu respekterar alla italienska regeringar fördraget.
  • 1940 – Då britterna drar tillbaka sitt stöd till Norge väljer den norske kungen Håkon VII att landet ska ge upp motståndet mot den tyska invasionen, som har inletts två månader tidigare. Kungen och hans familj går med regeringen i exil och flyr till London och tre dagar senare kapitulerar de sista norska styrkorna. Under de fem åren fram till befrielsen upprättas en tyskvänlig, norsk nazistregering, ledd av Vidkun Quisling, vilken dock endast erkänns av Tyskland och dess allierade (de allierade erkänner exilregeringen i London som Norges lagliga regering). Under ockupationen bedrivs också omfattande sabotageverksamhet mot tyskarna i Norge. Samma dag 1945, en månad efter Norges befrielse, återvänder kungen och kungafamiljen och möts då av jublande människomassor.
  • 1942 – Slaget vid Midway i Stilla havet avslutas och blir en avgörande amerikansk seger över Japan. Det anses som vändpunkten i Stillahavskriget, varigenom den japanska dominansen över havet bryts och amerikanerna kan börja ta initiativet i striderna. Det dröjer dock över tre år, innan kriget tar slut med Japans kapitulation.
  • 1963 – Muonionalusta III meteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige
  • 1981 – Israeliskt flyg genomför Operation Opera, där man genom att först flyga över saudiarabiskt territorium flyger in över Irak och bombar kärnreaktorn i Osirak. Räden genomförs för att Irak under Saddam Husseins ledning under det pågående kriget mellan Irak och Iran inte ska kunna framställa atombomber. Den genomförs på en söndag, då man från israeliskt håll räknar med att den franska personalen vid reaktorn inte ska vara på plats, men detta är en missbedömning och en fransman dödas i attentatet. Tolv av de fjorton bomberna träffar reaktorn, som blir totalförstörd.
  • 1988 – Den svenska justitieministern Anna-Greta Leijon tvingas avgå på grund av Ebbe Carlsson-affären. Tidningen Expressen har avslöjat att bokförläggaren Ebbe Carlsson har del i utredningen om Palmemordet, då han utreder det så kallade PKK-spåret (misstankar om att mordet skulle ha utförts av medlemmar av det kurdiska partiet PKK) och att han har fått ett rekommendationsbrev från Leijon. Hennes förfarande väcker stark kritik och sedan samtliga riksdagspartier utom Socialdemokraterna har angett att de ämnar rösta mot henne vid en misstroendeförklaring väljer hon att avgå.

Födda

Avlidna

Källor

  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Vatican City (Holy See)” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Vatican.html. Läst 8 november 2012. 

Externa länkar