Ett år är en tidsrymd som baseras på jordens omloppstid runt solen. Året har internationellt förkortningen a (efter det latinska ordet annus), i det engelska språket används ofta förkortningen y eller yr. År kan definieras på flera sätt och används även om andra planeters omloppstider runt solen/stjärnan.[1]
Definitioner utifrån dygnet
Kalenderår, borgerligt år, är byggt för att försöka följa det tropiska året (även kallat naturligt år[2] eller solår[3]) men med hela dygn, 365 eller 366 stycken. Det senare kallas för skottår.
Gregorianskt år är 365,2425 dygn. Det definieras som medelvärdet på årets längd i den gregorianska kalendern som under 400 på varandra följande år har 97 skottdagar, där vart fjärde sekelskiftesår är ett skottår (men inte de övriga tre). Detta ger längden 365 dygn, 5 timmar, 49 minuter och 12 sekunder.
Julianskt år är 365,25 dygn; en enhet för tid som sedan länge använts inom astronomin (se nästa punkt!). Tidsenheten definieras utifrån medelvärdet av årets längd i den julianska kalendern, vilken under 400 år har 100 skottdagar (alla sekelskiftesår är skottår). Detta ger just längden 365 dygn och 6 timmar, eller 365,25 dygn. Eftersom det julianska året enligt denna definition inte är en enhet för datering, utan för mätning av tidslängd, har den inget direkt samband vare sig med någon kalender eller med historiska tidsangivelser.
Vetenskapligt år är lika långt: 365,25 dygn. Det används som tidsenhet i diverse fysikaliska beräkningar. Detta för att de andra årens längd varierar ständigt. Det vetenskapliga året är alltid detsamma, 365,25 dygn, det vill säga exakt 31 557 600 sekunder. Det vetenskapliga/julianska året är också basen för definitionen av den astronomiska längdenheten ljusår.
Före 1582 kombinerades den julianska kalendern med en mängd olika brytpunkter för årets början, t.ex. 1 september, juldagen, 1 januari och 1 mars. Med införandet av den gregorianska kalendern harmoniserades årets början i hög grad till 1 januari. För speciella ändamål används dock ofta andra brytpunkter:
Tidtabellsåret börjar, inom tåg och busstafik i större delen av Europa, den andra söndagen i december. Det är huvudtillfället för att ändra tidtabeller, även om det också finns planerade tillfällen i juni och augusti.
Astronomiska definitioner
Astronomiskt år är den tid det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen. Det finns flera sorters astronomiska år, beroende på vilken punkt i omloppsbanan man utgår från:
Sideriskt år eller stjärnår är jordens omloppstid i förhållande till stjärnorna. Längden på stjärnår varierar något på grund av gravitationspåverkan från andra himlakroppar. Ett brukligt medelvärde är 365,256363051 dygn, det vill säga 365 dygn 6 timmar 9 minuter och 9,7676 sekunder.
Tropiskt år är jordens omloppstid relativt vårdagjämningspunkten. Denna punkt förflyttar sig en aning, varför det tropiska året blir något kortare än det sideriska. Ett medelvärde är 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder.
Anomalistiskt år är omloppstiden relativt perihelium (då jorden är närmast solen). Ungefär 365,2596 dygn eller 365 dygn, 6 timmar, 13 minuter och 49 sekunder.
Astronomiska år av helt annan längd
Ordet år används ibland för andra planeters omloppstid kring solen (t.ex. marsår) och för exoplaneters omlopp kring sin sol.
Lunisolarår utgår ifrån månmånader (7×13 + 12×12) och ett lunisolarår blir nästan exakt 19 solår. Babylonska matematiker kom fram till detta runt 432 f.Kr.. Det kom senare att bli känt som Metons cykel.[3]
Stora året eller platoniskt år är en beteckning för omloppstiden (25 800 år) hos vårdagjämningspunktens och jordaxelns precession.[5]
Ett galaktiskt år kallas den tid det tar för solen att fullborda ett varv kring Vintergatans centrum, någonstans mellan 225 och 250 miljoner år.