Asknätfjäril

	Asknätfjäril; Status i världen: Kunskapsbrist; Status i Europa: Sårbar; Status i Sverige: Starkt hotad; Status i Finland: Livskraftig
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Insekter; Hexapoda
Klass	Egentliga insekter; Insecta
Ordning	Fjärilar; Lepidoptera
Underordning	Glossata
(orankad)	Dagfjärilar; Rhopalocera
Överfamilj	Äkta dagfjärilar; Papilionoidea
Familj	Praktfjärilar; Nymphalidae
Underfamilj	Nätfjärilar; Melitaeinae
Släkte	Euphydryas
Art	Asknätfjäril; Euphydryas maturna
Vetenskapligt namn
	§ Euphydryas maturna
Auktor	(Linnaeus, 1758)
Synonymer
	Vetenskapligt: Euphydryas fulvuniformis Verity, 1950; Hypodryas maturna (Linnaeus, 1758); Hypodryas urbani Hirschke, 1900; Melitaea arcuata Caruel, 1944 (tvetydig); Melitaea cynthia Esper, 1778 (tvetydig); Melitaea diabolus Schawerda, 1923; Melitaea fulgida Schultz, 1908; Melitaea kautzi Schawerda, 1913; Melitaea maturna (Linnaeus, 1758)(tvetydig); Melitaea pauper Caruel, 1944 (tvetydig); Melitaea schlumbergeri Schultz, 1907; Melitaea unifasciata Cauel, 1944 (tvetydig); Papilio agrotera Bergstrasser, 1780; Papilio maturna Linnaeus, 1758; Svenskt: Boknätfjäril;
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Asknätfjäril, Euphydryas maturna, är en fjärilsart som beskrevs av Carl von Linné, 1758.^[3] Enligt Artfakta^[3] ingår asknätfjäril i släktet Euphydryas men enligt Catalogue of Life^[5] är tillhörigheten istället släktet Hypodryas. Enligt båda källorna tillhör asknätfjäril familjen praktfjärilar, Nymphalidae.^[3]^[5]^[6] Sex underarter finns listade i Catalogue of Life,^[5] Hypodryas maturna adamczewskii (Krzywicki, 1967), Hypodryas maturna aestia (Bois-Reymond, 1931), Hypodryas maturna coreanica (Murayama, 1955) Hypodryas maturna macedonica (Dufay, 1977), Hypodryas maturna staudingeri (Wnukowsky, 1929) och Hypodryas maturna urbanoides (Warnecke, 1942).

Asknätfjärilen är Västmanlands landskapsinsekt.^[7]

Utseende

Asknätfjärilen är den största nätfjärilen som förekommer i Sverige, med en vingbredd på cirka fem centimeter (38-50 mm). De nättecknade vingarna i mörkbrunt, ljusgult och olika orange- till rödtonade nyanser är särskilt framträdande på bakvingeundersidan.

Bildgalleri

Fjärilens larv
Fjärilens puppa
Imago fjäril.
Imago fjäril, undersida.
Preparerad (uppnålad) imago fjäril

Levnadssätt

Äggen läggs i stort antal på solbelysta områden. Oftast utnyttjas ask eller skogsolvon som läggplats. Flera honor kan samverka om en äggsamling där larverna lever första året i en samverkande spånad av sammanspunna blad i ett tätt nät. En teori om varför näten spinns, är att de ska fungera som ett temperaturhöjande växthus, då larverna kräver förhöjd temperatur för att utvecklas.^[8] Larverna angriper potentiella rovdjur med det klister som de bygger samman sin spånad med. Man kan höra ljudet av larverna i sin nätkokong och ljudet kan beskrivas som om larverna äter "cornflakes".^[8] Orsaken till att de frambringar detta ljud är omtvistat. Arten övervintrar som drygt centimeterstora larver under löv och blad. Under påföljande vår lever larverna enskilt och efter ytterligare en övervintring övergår larv till puppa och sedan färdig fjäril. Flygtiden för fjärilen ligger kring mitten av juni, ibland in i juli. De kan då iakttas, likt andra nätfjärilar, vilande på blad i solbelysta skogsgläntor eller längs med skogsstigar.

Utbredning och habitat

IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad (DD),^[1] men ur Europaperspektiv anser de att arten är Sårbar (VU).^[2] Enligt den svenska rödlistan är arten starkt hotad (EN), i Sverige,^[3] medan den i Finland fortfarande är betraktad som livskraftig (LC).^[4] Asknätfjäril har tidigare funnits i södra Sverige, i Skåne, Blekinge, ett område i inre Småland och på norra Gotland. Den fanns även i Mellansverige i ett bälte från Närke till Uppland och i Dalarna men även i områden i Södermanland och Värmland. Idag förekommer den bara i sydvästra Västmanland i trakterna mellan Lindesberg och Nora och i ett område i östra Uppland.^[3] Arten förekommer fläckvist utbredd i södra Finland och i Baltikum och vidare österut in i Ryssland.

Asknätfjärilens livsmiljö är solöppna skogslandskap med ungskogsbestånd. Dessa typer blir allt ovanligare i takt med att skogsarbetet förändras och fler och fler skogsgläntor växer igen. Utdikning av skog har också spolierat kända lokaler för arten.

Skyddsåtgärder

Asknätfjärilen är från 1 januari 2000 fridlyst i hela Sverige, och är uppsatt på en lista över djurarter som åtnjuter mer eller mindre fullständigt skydd enligt miljöbalken (NFS 1999:12). Asknätfjärilen ingår i EU:s gemenskapslagstiftning (habitatdirektivet) som djurart av gemenskapsintresse, vilkas bevarande kräver noggrant skydd och att särskilda bevarandeområden utses.

Källor

^ [a b] World Conservation Monitoring Centre. 1996 Scarce Fritillary, Euphydryas maturna (på engelska). Från: IUCN 1996. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 13 februari 2025.
^ [a b] van Swaay, C., Wynhoff, I., Verovnik, R., Wiemers, M., López Munguira, M., Maes, D., Sasic, M., Verstrael, T., Warren, M. & Settele, J. 2010 Scarce Fritillary, Euphydryas maturna (på engelska). Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 13 februari 2025.
^ [a b c d e f g h i j] ”Artfakta: asknätfjäril (Euphydryas maturna).”. SLU Artdatabanken (2025). https://artfakta.se/taxa/100943. Läst 11 februari 2025.
^ [a b] Marko Mutanen, Lauri Kaila (2019). ”Kirjoverkkoperhonen – Euphydryas maturna” (på finska/svenska/engelska). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.60931. Läst 11 februari 2025.
^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Pape, T., Hobern, D., Garnett, S., Little, H., DeWalt, R. E., Ma, K., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Aedo, C., et al. (17 januari 2025). ”Hypodryas maturna (Linnaeus, 1761)”. Catalogue of Life, Amsterdam, Netherlands. doi:https://doi.org/48580/dgmv5. https://www.catalogueoflife.org/data/search?facet=rank&facet=issue&facet=status&facet=nomStatus&facet=nameType&facet=field&facet=authorship&facet=extinct&facet=environment&limit=50&offset=0&q=Hypodryas%20maturna&sortBy=taxonomic. Läst 12 februari 2025.
^ Beccaloni, G., Scoble, M., Kitching, I., Simonsen, T., Robinson, G., Pitkin, B., Hine, A. & Lyal, C. (Editors). (2003). ”HYPODRYAS maturna Linnaeus, 1761”. The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex). World Wide Web electronic publication.. NHM: London, UK. https://www.nhm.ac.uk/our-science/data/lepindex/detail/?taxonno=155172. Läst 12 februari 2025.
^ Lars Imby. ”Landskapsinsekt Västmanland”. Sveriges Entomologiska Förening. https://www.sef.nu/landskapsinsekter/landskapsinsekt-vastmanland/.
^ [a b] ”Claes Eliasson, fjärilsexpert om Boknätfjärilen”. Naturmorgon. Sveriges Radio. http://www.sr.se/p1/diverse/appdata/naturmorgon/insekter/vastm.htm.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Asknätfjäril.
Wikispecies har information om Euphydryas maturna.
Artförteckning

[iucn-1] [a b] World Conservation Monitoring Centre. 1996 Scarce Fritillary, Euphydryas maturna (på engelska). Från: IUCN 1996. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 13 februari 2025.

[iucn_e-2] [a b] van Swaay, C., Wynhoff, I., Verovnik, R., Wiemers, M., López Munguira, M., Maes, D., Sasic, M., Verstrael, T., Warren, M. & Settele, J. 2010 Scarce Fritillary, Euphydryas maturna (på engelska). Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 13 februari 2025.

[AFB-3] [a b c d e f g h i j] ”Artfakta: asknätfjäril (Euphydryas maturna).”. SLU Artdatabanken (2025). https://artfakta.se/taxa/100943. Läst 11 februari 2025.

[ADBfi-4] [a b] Marko Mutanen, Lauri Kaila (2019). ”Kirjoverkkoperhonen – Euphydryas maturna” (på finska/svenska/engelska). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.60931. Läst 11 februari 2025.

[COL-5] [a b c d e f g h i j k l m n o] Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Pape, T., Hobern, D., Garnett, S., Little, H., DeWalt, R. E., Ma, K., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Aedo, C., et al. (17 januari 2025). ”Hypodryas maturna (Linnaeus, 1761)”. Catalogue of Life, Amsterdam, Netherlands. doi:https://doi.org/48580/dgmv5. https://www.catalogueoflife.org/data/search?facet=rank&facet=issue&facet=status&facet=nomStatus&facet=nameType&facet=field&facet=authorship&facet=extinct&facet=environment&limit=50&offset=0&q=Hypodryas%20maturna&sortBy=taxonomic. Läst 12 februari 2025.

[source-6] Beccaloni, G., Scoble, M., Kitching, I., Simonsen, T., Robinson, G., Pitkin, B., Hine, A. & Lyal, C. (Editors). (2003). ”HYPODRYAS maturna Linnaeus, 1761”. The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex). World Wide Web electronic publication.. NHM: London, UK. https://www.nhm.ac.uk/our-science/data/lepindex/detail/?taxonno=155172. Läst 12 februari 2025.

[SEF-7] Lars Imby. ”Landskapsinsekt Västmanland”. Sveriges Entomologiska Förening. https://www.sef.nu/landskapsinsekter/landskapsinsekt-vastmanland/.

[NM-8] [a b] ”Claes Eliasson, fjärilsexpert om Boknätfjärilen”. Naturmorgon. Sveriges Radio. http://www.sr.se/p1/diverse/appdata/naturmorgon/insekter/vastm.htm.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]