Blandekonomi

Blandekonomi är en beteckning för ett ekonomiskt system. I modern historia innebär blandekonomi ett ekonomiskt-politiskt system där det huvudsakligen råder marknadsekonomi i syfte att ge ekonomisk tillväxt, men där statsmakten försöker påverka den ekonomiska utvecklingen för att utjämna konjunkturer och minska den sociala utslagningen. De flesta ekonomiskt välutvecklade länderna i världen har ett blandekonomiskt system.[1]

Arkeologisk kultur

Inom arkeologiska kulturer är blandekonomi ett ekonomiskt system som baseras på flera näringsgrenar. Exempelvis bedrev den gropkeramiska kulturen fångst kombinerat med odling och husdjursavel.[2]

Modern kultur

Under 1600-talet fanns det merkantilistiskt inriktade stater i Europa, som både styrde och stimulerade den framväxande kapitalistiska ekonomin.

Under 1900-talet kom vissa länder, bland annat de nordiska, att kombinera marknadsekonomi med delar av en marxistisk, demokratiskt socialistisk grundad planekonomi (läs mer: den nordiska modellen). Det gjordes genom en välutbyggd välfärdsstat med relativt höga skatter, stor offentlig sektor och höga bidrag, exempelvis jordbruksstöd. 1980- och 1990-talets form av blandekonomi, med successivt liberaliserad socialdemokrati i bland annat Norden, och socialliberal politik i USA och Storbritannien under Bill Clinton och Tony Blair, kallas också tredje vägens politik (third way). De svenska löntagarfonderna sågs som ett vänsterpolitiskt hot mot denna politik.[3]

I Sverige så kommer alla skatteintäkter från marknadsekonomiska överskott. Detta då offentlig sektor inte själva innehar några förädlingsvärden som är tillräckliga för att generera några överskott, på egen hand. Vinstdrivande i privat sektor är således den enda riktiga skatteintäkten i Sveriges blandekonomi. Sverige försörjs alltså helt och hållet av privat sektor.

Se även

Referenser

  1. ^ blandekonomi i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 19 december 2019.
  2. ^ gropkeramisk kultur i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 juni 2020.
  3. ^ blandekonomi (ordbok) i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 juni 2020.