Gyllengumpad blomsterpickare

Gyllengumpad blomsterpickare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljBlomsterpickare
Dicaeidae
SläkteDicaeum
ArtFloresblomsterpickare
D. annae
Vetenskapligt namn
§ Dicaeum annae
Auktor(Büttikofer, 1894)
Synonymer

Gyllengumpad blomsterpickare[2] (Dicaeum annae) är en fågel i familjen blomsterpickare inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i västra Små Sundaöarna i Indonesien. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

Gyllengumpad blomsterpickare är en mycket liten och kortstjärtad tätting med knubbig näbb. Fjäderdräkten är rätt färglös, med olivgrön ovansida och ljus undersida med flankerna anstrykna i grått. Den har även ett vitt mustaschstreck i ansiktet. Hanen uppvisar en gulövergump, vilket honan saknar. Ungfågeln liknar honan, men är mer dämpad undertill och är ljus längst in på näbben. Det ljusa mustaschstrecket och helmörk stjärtundersida skiljer denna art från tjocknäbbad blomsterpickare. Bland lätena hörs en mycket ljus fallande serie och ett mjukare drillande ljud.[4]

Utbredning och systematik

Gyllengumpad blomsterpickare förekommer enbart på västra Små Sundaöarna i Indonesien. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Dicaeum annae annae – förekommer på Flores
  • Dicaeum annae sumbavense – förekommer på Sumbawa

Släktestillhörighet

DNA-studier[5] visar att floresblomsterpickare troligen tillhör en klad som står närmare släktet Prionochilus än typarten för Dicaeum. Detta har än så länge inte lett till några taxonomiska förändringar hos de större internationella auktoriteterna.[3][6]

Levnadssätt

Gyllengumpad blomsterpickare hittas i skogsområden i lågland eller bergstrakter. Den ses enstaka eller i par, högt uppe i trädkronorna.[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Anna Antoinette Weber van Bosse (1852-1942), tysk botaniker och samlare av specimen i Nederländska Ostindien 1888-1890 samt 1899-1900 tillsammans med sin man Max Carl Wilhelm Weber.[7]

Noter

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2024 Dicaeum annae (på engelska). Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.
  2. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Cheke, R. and C. Mann (2020). Golden-rumped Flowerpecker (Dicaeum annae), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gorflo1.01
  5. ^ Nyári, A.S., A.T. Peterson, N.H. Rice, and R.G. Moyle (2009b), Phylogenetic Relationships of Flowerpeckers (Aves: Diceaidae): Novel Insights into the Evolution of a Tropical Passerine Clade, Mol. Phylogenet. Evol. 53, 613-619.
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi :  10.14344/IOC.ML.9.2.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar