Lista över operativsystem

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Indelning

Operativsystem kan kategoriseras baserat på olika kriterier, som dock är överlappande:

Tidiga historiskt betydelsefulla

  • CTSS (The Compatible TimeShare System, utvecklat på MIT av Corbato med flera)
  • Incompatible Timesharing System (The Incompatible Timeshare System, utvecklat på MIT för DEC 10 / 20 stordatorer)
  • THE operating system (utvecklat av Dijkstra med flera)
  • Multics (gemensamt operativsystems-utvecklingsprojekt mellan Bell Labs, GE, och MIT)
  • Master programme utvecklat för Leo Computers, Leo III 1962

Tidiga slutna operativsystem för mikrodatorer

  • Apple DOS (första versionen brändes i ROM och innehöll firmware (ett fast program) samt en integrerad BASIC-tolk, sedermera levererades systemet med Microsoft BASIC)
  • Business Operating System (BOS) - multiplattform, baserat på kommandoprompt
  • UCSD p-System, CPM-86, PC-DOS
  • TRS-DOS, ROM OS (i stort sett Microsofts tillämpning av BASIC med vissa utökningar för hantering av filsystem)
  • Flex (av Technical Systems Consultants för mikrodatorer baserade på Motorolas 6800-processorer: SWTPC, Tano, Smoke Signal Broadcasting, Gimix, etc)
  • FLEX9 (av TSC för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809-processorer)
  • mini-FLEX (av TSC på 5.25"-disketter för mikrodatorer baserade på Motorolas 6800-processorer)

Slutna

Slutna (proprietära) operativsystem från olika tillverkare:

Acorn

  • Arthur
  • ARX
  • RISC OS
  • RISCiX

Amiga

Atari ST

Apple/Macintosh

Ardence

  • Phar Lap ETS
  • RTX

Be

Digital

Operativsystem från Digital Equipment Corporation, sedermera Compaq/HP.

  • CP/M 1973
  • AIS
  • OS-8
  • ITS (för systemen PDP-6 och PDP-10)
  • TOPS-10 (för PDP-10)
  • WAITS
  • TENEX (från BBN)
  • TOPS-20 (för PDP-10)
  • RSTS/E (kördes på flera olika maskiner, främst PDP-11)
  • RSX-11 (fleranvändarsystem med multikörning för PDP-11)
  • RT-11 (enanvändarsystem för PDP-11)
  • VMS (för VAX, Alpha och Itanium-baserade datorer, senare omdöpt till OpenVMS)
  • Ultrix (DEC:s första version av Unix för VAX och PDP-11, baserat på BSD)
  • Digital UNIX (blev sedermera HP:s Tru64)

IBM

ICT/ICL

  • GEORGE
  • VME
  • DME
  • TME

Microsoft

Norsk Data

  • Sintran

Sun Microsystems

Andra slutna Unix-lika och POSIX-kompatibla system

  • Aegis/OS (Apollo Computers)
  • AtheOS (fortsätter som Syllable efter en förgrening av koden)
  • Cromix (unixemulerande operativsystem från Cromemco)
  • Coherent (unixliknande operativsystem från Mark Williams Co. för PC-datorer)
  • D-NIX
  • HP-UX från HP
  • Idris funktionskopia från Whitesmiths
  • IRIX från SGI
  • Mac OS från Apple Inc.
  • Menuet
  • NeXTSTEP
  • OS-9 (unixlikt RTOS (unixemulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809-processorer)
    • OS-9/68k (unixemulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 680x0-processorer; utvecklades från OS-9)
    • OS-9000 (portabelt unixemulerande operativsystem från Microware; en av tillämpningarna fungerade med Intel x86)
  • OSF/1
  • OPENSTEP
  • Plan 9 (nätverksoperativsystem skapat av Bell Labs)
  • Inferno
  • QNX (POSIX, operativsystem med mikrokärna; oftast ett inbäddat realtids-operativsystem)
  • Rhapsody
  • RiscOS
  • SCO OpenServer (från SCO, uppköpt av Caldera som sedan bytte namn till SCO)
  • System V (en version av AT&T Unix, 'SVr4' var den fjärde mindre uppgraderingen)
  • UNIflex (unixemulerande OS av TSC för DMA-kapabla, utökade adresser, Mototola 6809-baserade datorer; till exempel SWTPC, GIMIX, med flera)
  • UniCOS
  • UTS (Universal Timesharing System, Amdahls eget Unix, baserat på Unix System V, kördes på IBM S/370-arkitektur antingen under IBM:s virtuella maskin eller med normal installation)

Fria operativsystem

Unix-lika och andra POSIX-kompatibla system utvecklade i forskningssyfte

Open source Unix-liknande

MS-DOS-varianter

  • DR-DOS (MS-DOS-kompatibelt operativsystem från Digital Research, senare Novell, Caldera med mera; används fortfarande för vissa speciella projekt)
  • FreeDOS (funktionskopia av MS-DOS med öppen källkod)
  • MS-DOS (operativsystem från Microsoft för PC-datorer)
  • PC-DOS (IBM:s version av DOS för PC-datorer)
  • QDOS (utvecklat vid Seattle Computer Products av Tim Paterson för Intels 808x processorer; även kallat SCP-DOS; licensierat till Microsoft – blev MS-DOS/PC-DOS)
  • ZDOS (en nyare 32-bitars DOS-variant utvecklad av ett det svenska småföretaget Zebor Technology)

Forskningssystem, icke-Unix

  • K42, forskningsoperativsystem från IBM med öppen källkod
  • Mach (egentligen en kärna använd tillsammans med övriga delar av BSD-systemet, från forskning om operativsystemskärnor vid CMU; se även NeXTSTEP)
  • TUNES, 1994
  • V från Stanford, tidigt 80-tal

Generiska/kommersiella system, övriga icke-Unix

  • AROS, öppen källkod (Amiga Research Operating System)
  • Bluebottle (tidigare AOS, en aktiv uppdatering till Oberon operating system)
  • Control Program/Monitor (CP/M)
    • CP/M-86 (CP/M för Intel 8088/86 från Digital Research)
    • MP/M-80 (Multi programming versionen av CP/M-86 från Digital Research)
  • UCSD p-System (portabel komplett programmeringsmiljö, operativsystem samt virtuell maskin utvecklad genom ett studentprojekt vid universiteten i Kalifornien och San Diego. Skrivet i pascal och samordnat av professor Ken Bowles.)
  • GEM (användargränssnitt för MS-DOS, DR-DOS och TOS från Digital Research)
  • JavaOS
  • SSB-DOS (utvecklat av TSC för Smoke Signal Broadcasting; en variant av FLEX i de flesta avseenden)
  • DESQView (fönstergränssnitt för MS-DOS, cirka 1985)
  • GEOS
  • NewOS (öppen källkod)
  • Oberon operating system (utvecklat vid ETH-Zurich av Niklaus Wirth med flera för Ceres- och Chameleon-datorer. Se även programspråket Oberon.)
  • OS/2 (Windows/MS-DOS kompatibelt operativsystem ursprungligen utvecklat tillsammans med Microsoft men slutligen övertaget av IBM, en teknisk förbättring jämfört med DOS och Windows men ingen kommersiell framgång.)
  • TripOS, 1978
  • Visi On (första grafiska användargränssnittet för PC-datorer, ingen kommersiell framgång)
  • VME från International Computers Limited (ICL)
  • MorphOS från Genesi
  • NetWare från Novell
  • NeXTStep (vilket senare mer eller mindre blev Mac OS)
  • Pick (ofta licensierat och omdöpt)
  • Primos från Prime Computer
  • BS2000 från Siemens AG

Hobbyprojekt

  • LainOS (projekt som baserar sig på FreeBSD och arbetar med målsättningen att reproducera användargränssnittet "Navi" från animeserien Serial Experiments Lain)
  • ReactOS (en funktionskopia av Windows NT med öppen källkod)
  • Panalix
  • SECOS - operativsystem med hög säkerhetsklass
  • SkyOS (hobby/kommersiellt skrivbordsoperativsystem för PC-datorer)
  • Trion Operating System
  • Visopsys (hobbyoperativsystem för PC-datorer)

Användningsområde

Handdatorer

Smartphones

Switch

  • IOS från Cisco
  • CatOS från Cisco
  • MikroTik RouterOS från MikroTik

Router

  • IOS från Cisco
  • MikroTik RouterOS från MikroTik

Brandväggar

  • PIX OS från Cisco
  • MikroTik RouterOS från MikroTik

Microkontrollrar, realtidsoperativsystem och inbyggda system

Fiktiva operativsystem

  • ALTIMIT_OS, från .hack
  • Hyper OS, från filmen Patlabor
  • Wheatonix (aprilskämt)
  • Digitronix, från serietidningen The Hacker Files
  • Luna/X (Googles aprilskämt 2004 [1])