Orsa kommun

	Orsa kommun; Kommun
	Orsa kommunhus
Slogan	På gränsen mellan vildmark och kulturbygd / Där Vildmarken börjar / Dalarnas Riviera / Helt enkelt
	; Orsa kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Centralort	Orsa
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	6 908 (2023-12-31)
Areal	1 797,39 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 730,74 kvadratkilometer
- därav vatten	66,65 kvadratkilometer
Bef.täthet	3,99 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	61°07′00″N 14°37′00″Ö / 61.116666666667°N 14.616666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Mora domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2189
Anställda	575 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2034
GeoNames	2686378
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Orsa kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Orsa.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Orsa socken där Orsa landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Orsa municipalsamhälle inrättades 13 juni 1902 och upplöstes vid utgången av 1966.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Orsa kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning Orsa landskommun.^[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Mora domsaga.^[6]

Geografi

Topografi och hydrografi

Kommunen ligger formellt i Svealand men naturgeografiskt i norrlandsterräng. På grund av den osannolika händelsen att en meteorit slagit ner i denna norrlandsterräng har en ring av mjuka och kalkrika bergarter bildats, kallad Siljansringen. Utmed denna kalkring har en förtätad bondebygd utvecklat sig sedan tidig medeltid. Utanför kalkringen växer barrskog. Eftersom många av Svealands trädgårdsväxter därtill har sin NV-gräns nära Orsa samhälle är ett par av kommunens motton sakligt underbyggda, främst "På gränsen mellan vildmark och kulturbygd". Medan "Där Vildmarken börjar" gäller vid ankomst från söder då den mer höglänta norrlandsterrängen börjar strax norr om Orsa samhälle. Då höglandet numer i stort sett är obebott och björnen tydligt ökat i antal är beteckningen "Vildmark" inte fel.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Orsa församling.

Från 2016 indelas kommunen indelad i ett enda distrikt, Orsa distrikt.^[7]

Tätorter

Det finns 2 tätorter i Orsa kommun.^[8]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Orsa	5 349
2	Skattungbyn	310

Styre och politik

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018-2022
Ordförande	C	Anne-Marie Fröjdh
Förste vice ordförande	C	Bernt Westerhagen
Andre vice ordförande	S	Anders Rosell

Mandatfördelning i Orsa kommun, valen 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

12

2

10

3

2

12

2

10

3

2

31

86,0

25

6

1973

12

1

13

2

3

12

13

2

3

31

86,0

23

8

1976

1

12

10

3

1

4

12

10

3

4

31

87,2

23

8

1979

1

13

9

3

1

4

13

9

3

4

31

85,0

24

7

1982

1

15

1

5

1

7

15

5

7

31

86,2

22

9

1985

1

14

1

6

4

1

4

14

6

4

31

85,0

23

8

1988

13

3

6

4

1

4

13

3

6

4

31

79,5

23

8

1991

1

11

1

4

6

3

2

3

11

4

6

3

2

3

31

81,9

23

8

1994

2

13

2

6

2

1

3

2

13

2

6

2

3

31

81,4

17

14

1998

3

12

2

6

1

3

4

3

12

2

6

3

4

31

77,29

19

12

2002

2

13

1

7

2

3

2

13

7

2

3

31

75,52

15

16

2003

2

12

1

2

1

8

1

2

12

2

8

2

31

79,73

18

13

2006

2

13

1

8

1

2

3

2

13

8

2

3

31

78,87

16

15

2010

2

11

2

9

1

2

11

2

9

2

31

81,06

17

14

2014

2

8

1

5

12

1

2

8

5

12

31

83,63

20

11

2018

2

8

1

3

13

2

8

3

13

2

31

84,54

19

12

2022

2

7

1

5

11

2

3

2

7

5

11

2

3

31

82,23

18

13

Övriga 1970 var Kommunal Samling
Övriga 1994 var Orsapartiet
Valet till kommunfullmäktige 2002 överklagades och omval utlystes. Omvalet genomfördes 16 mars 2003.^[9]

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Kommunstyrelsen	C	Mikael Thalin	S	Magnus Bjurman
Byggnadsnämnden	C	Anders Borg	S	Pia Ström
Valnämnden	C	Sven-Erik Sjöberg	S	Anders Rosell
Utskott för lärande	C	Susann Lindblad	S	Gunilla Elings Friberg
Utskott för omsorg	C	Håkan Yngström	S	Hans-Göran Olsson

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Orsa kommuns näringsliv består främst av små och medelstora företag inom skogs- och verkstadsindustrin samt turistnäringen. Till de största industriföretagen hör AB Kandre (toalettsitsar), beläget i centralorten Orsa. De flesta arbetstillfällena finner man dock inom offentlig sektor och turistnäringen.

Turism

Orsa Grönklitt är en åretruntöppen skid- och familjeanläggning.
Orsa Rovdjurspark ligger i Orsa Grönklitt och är Europas största rovdjurspark med bland annat Sveriges enda isbjörnar.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Orsa kommun 1970–2020^[10]

År			Folkmängd
1970			6 917
1975			7 005
1980			7 354
1985			7 353
1990			7 351
1995			7 399
2000			6 986
2005			7 020
2010			6 922
2015			6 750
2020			6 877
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Kultur

Kulturarv

De stora skogarna börjar strax norr om Orsa. Här finns det glesbefolkade Orsa finnmark, dit många skogsfinnar flyttade in på 1600-talet. Populärt är även att vintertid åka längdskidor på Koppången, som ligger några mil norr om Orsa.

Skattungbyn med utsikt ner mot Oreälven
Helvetesfallet och Storstupet vid Ämån
Orsa Slipstensmuseum är ett industriminne över en tidigare viktig lokal näring.
Orsa-Tallhed flygfält är ett bevarat krigsflygfält från andra världskriget.
Skräddar-Djurberga är en levande fäbod med anor från 1600-talet.

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld tre röda orsaslipstenar, ordnade två och en.

Tillverkning av slipstenar har skett länge i trakten och en sådan finns också på ett sockensigill från 1720. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1943 för Orsa landskommun.^[11] Kommunen berördes inte av 50- och 70-talens indelningsreformer, men vapnet registrerades hos PRV enligt de nya reglerna för kommunala vapen år 1974.

Se även

Referenser

^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 23 maj 2012.
^ Valmyndigheten: Valprövningsnämndens beslut, 2002:39: Fem förtidsröster hade inte nått valnämnden i tid. Felet har bedömts ha påverkat valutgången. Omval Arkiverad 1 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 januari 2016
^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1979. Draking 1994

Externa länkar

Orsa kommun
Wikimedia Commons har media som rör Orsa kommun.
Bilder & media

[a39278c0e7610a8adc66d744b76af930ba1cae16-1] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[8] ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 23 maj 2012.

[9] Valmyndigheten: Valprövningsnämndens beslut, 2002:39: Fem förtidsröster hade inte nått valnämnden i tid. Felet har bedömts ha påverkat valutgången. Omval Arkiverad 1 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 januari 2016

[SCBCivÅldKön-10] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.

[11] Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1979. Draking 1994

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]