Sopron

För distriktet, se Sopron (distrikt).
Sopron
Ödenburg
Stad
Brandtornet från 1100-talet i Sopron.
Brandtornet från 1100-talet i Sopron.
Flagga
Stadsvapen
Smeknamn: Civitas Fidelissima (Mest lojala staden)
Land Ungern Ungern
Provins Győr-Moson-Sopron
Koordinater 47°41′5″N 16°34′59″Ö / 47.68472°N 16.58306°Ö / 47.68472; 16.58306
Area 168,97 km²
Folkmängd 60 548 (1 oktober 2011[1])
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Geonames 3045190
Webbplats: portal.sopron.hu/Sopron/portal/english/

Sopron (ungerskt uttal: [ˈʃopron]; tyska: Ödenburg, kroatiska: Šopron) är en stad i nordvästra Ungern nära den österrikiska gränsen. Staden ligger i provinsen Győr-Moson-Sopron och hade 2011 totalt 60 548 invånare.

Historia

Tvåspråkig skylt i Sopron.
Minnesmärke över gränsövergången till Österrike i Sopron.

Sopron blev under medeltiden del av kungariket Ungern. 1273 ockuperades slottet i Sopron av kung Ottokar II av Böhmen men han lämnade slottet efter en viss tid. Sopron utsågs till en av Ungerns kungliga fria städer (ungerska: Szabad királyi város) 1277 av kung László IV.[2]

I samband med freden i Saint-Germain och befäst genom Trianonfördraget skulle de tre västungerska komitaten Sopron, Vas och Moson avträda de tysktalande delarna till Österrike, där de bildade förbundslandet Burgenland. Sopron skulle ingå i Burgenland men de ungerska myndigheterna ville inte avträda staden, som skulle bli den nya huvudstaden i Burgenland, och en folkomröstning hölls i december 1921 som kompromiss. Området för folkomröstningen innehöll Sopron samt 8 närliggande byar. I fem av byarna fick den österrikiska sidan majoritet men i Sopron, som hade 34 000 av folkomröstningsområdets 48 000 invånare, röstade flertalet för Ungern. Resultatet av folkomröstningen fastställdes den 23 december 1921 och Sopronområdet skulle tillhöra Ungern från och med 1 januari 1922. Först den 20 februari 1922 erkände Österrike resultatet.[3]

Den 19 augusti 1989 ägde den paneuropeiska picknicken rum strax utanför Sopron. I samband med picknicken flydde över 600 östtyskar till Österrike.[4]

Demografi

Språk

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Soprons befolkning på detta sätt, avseende på språk:[5]

Språk Talare
1900 		% 1900 Talare
1910 		% 1910
Hela befolkningen 33 478 100,0 % 33 932 100,0 %
Tyska 17 924 53,5 % 17 318 51,0 %
Ungerska 13 540 40,4 % 91 305 44,3 %
Kroatiska 946 2,8 % 781 2,3 %
Slovakiska 279 0,8 % 184 0,5 %
Rumänska 13 0,0 % 13 0,0 %
Serbiska 9 0,0 % 8 0,1 %
Rutenska (Ukrainska) 2 0,0 % 0 0,0 %
Övriga 765 2,3 % 606 1,8 %

Religion

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Soprons befolkning på detta sätt, avseende på religion:[6]

Religion Antal
1900 		% 1900 Antal
1910 		% 1910
Hela befolkningen 33 478 100,0 % 33 932 100,0 %
Romersk katolicism 21 406 63,9 % 21 752 64,1 %
Lutherdom 9 249 27,6 % 9 427 27,8 %
Judendom 2 440 7,3 % 2 255 6,6 %
Kalvinism 313 0,9 % 403 1,2 %
Katolska östkyrkor 40 0,1 % 41 0,1 %
Ortodox 17 0,1 % 32 0,1 %
Unitarism 10 0,0 % 19 0,1 %
Övriga 3 0,0 % 3 0,0 %

Sport

Fotbollsklubben FC Sopron bildad 1921 spelade i Borsodi liga och vann den Ungerska cupen 2005. Klubben upplöstes 2008.

Vänorter

Sopron har följande vänorter:

Kända invånare

Källor

  1. ^ www.citypopulation.de På engelska, läst 15 september 2015
  2. ^ Portal.sopron.hu På engelska, läst 15 september 2015
  3. ^ Hungarianhistory.com: A Case Study on Trianon På engelska, läst 15 september 2015
  4. ^ Dagens Nyheter, 18 augusti 2009: 20 år sedan ”paneuropeiska picknicken” Läst 15 september 2015
  5. ^ Kt.lib.pte.hu (På ungerska), läst 15 september 2015
  6. ^ Kt.lib.pte.hu Arkiverad 21 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. (På ungerska), läst 15 september 2015