Stora Zimbabwe

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Världsarv
Stora Zimbabwe
Det koniska tornet i the Great Enclosure.
Det koniska tornet i the Great Enclosure.
Geografiskt läge
Koordinater20°16′0″S 30°56′0″Ö / 20.26667°S 30.93333°Ö / -20.26667; 30.93333
LandZimbabwe
Region*Afrika
Data
TypKulturarv
Kriterieri, iii, vi
Referens364
Historik
Världsarv sedan1986  (10:e mötet)
Stora Zimbabwe på kartan över Zimbabwe
Stora Zimbabwe
.
* Enligt Unescos indelning.

Stora Zimbabwe (Great Zimbabwe) var en medeltida stad, numera ruinstad, i Zimbabwe, som upptogs på Unescos världsarvslista 1986.

Ziimba remabwe betyder ungefär den storslagna stenbyggnaden på shona och är fornlämningarna efter en stad, troligtvis huvudstaden, i det stora Munhumutapariket. Riket omfattade nuvarande Zimbabwe och Moçambique. Den moderna staten Zimbabwe tog sitt namn från denna stad. Här fann man även nationalsymbolen Zimbabwefågeln.

Staden byggdes, och beboddes av shonafolket mellan 400-talet och 1400-talet, vilket gör dessa ruiner de äldsta, och största i Afrika söder om Sahara. Som mest antas staden ha haft omkring 18 000 invånare och omfattar 7 km². i ruinområdets tre arkitektoniska grupper, kallade Kullområdet (Hill Complex), Dalområdet (Valley Complex) och den välkända Stora borgområdet (Great Enclosure). Man har än så länge funnit över 300 byggnader bara i Stora borgområdet.

Staden var ett betydande handelscentrum. Ingen vet varför platsen så småningom övergavs, kanske var det torka, sjukdomar eller helt enkelt att gruvorna inte längre gav lika mycket silver som de tidigare gjort.

  • The Great Enclosure.
    The Great Enclosure.
  • The Hill Complex.
    The Hill Complex.

Europeiska besökare

Köpmän från Portugal var de första utlänningarna som kom till lämningarna av denna forna stad under tidigt 1500-tal, trodde de funnit den mytomspunna drottningen av Sabas stad. På 1800-talet blev det välkänt för brittiska läsare av James Theodore Bents The Ruins of Mashonaland. Bent, som endast hade arkeologiska erfarenheter från Grekland och Mindre Asien menade att ruinerna var byggda av fenicier. Man hade på den tiden svårt att tro att de kunnat byggas av folk med ursprung i södra Afrika, utan de måste ha någon koppling till medelhavsområdet eller till något bibliskt. Alla sådana spekulationer kunde dock motbevisas under 1900-talet.

Externa länkar