Trollhättan

	Trollhättan
	Tätort · Centralort
	I förgrunden syns gamla stadshuset vid kanten av Göta älv, i bakgrunden syns gamla vattentornet
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län
Kommuner	Trollhättans kommun, Vänersborgs kommun
Distrikt	Trollhättans distrikt, Götalundens distrikt, Lextorps distrikt, Gärdhems distrikt
Koordinater	58°16′58″N 12°17′21″Ö / 58.28278°N 12.28917°Ö
Area
- tätort	2 619 hektar (2020)
- kommun	427,71 km² (2019)
- Trollhättans kommun	2 613 hektar (2020)
- Vänersborgs kommun	6 hektar (2020)
Folkmängd
- tätort	50 502 (2020)
- kommun	59 072 (2023)
- Trollhättans kommun	50 495 (2020)
- Vänersborgs kommun	7 (2020)
Befolkningstäthet
- tätort	19,3 inv./hektar
- kommun	138 inv./km²
- Trollhättans kommun	19,3 inv./hektar
- Vänersborgs kommun	1,2 inv./hektar
Grundad	1916
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Trollhättan
Postnummer	461 XX
Riktnummer	0520
Tätortskod	T5084
Beb.områdeskod	1488TC105 (1960–)
Geonames	2667303
	Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
	Wikimedia Commons: Trollhättan
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Trollhättan (olika betydelser).

Trollhättan är en tätort i Västergötland och centralort i Trollhättans kommun i Västra Götalands län. En mindre del är belägen i Vänersborgs kommun.

Historia

Fallen är oftast torrlagda, men vid festliga tillfällen släpps vatten i fåran

Namnet Trollhättan användes ursprungligen endast om Göta älvs fallområde. Trollhättans tätort omfattar idag ett betydligt större område som förr hade andra geografiska namn. Nedan tecknas historiken för det område som idag kallas för Trollhättan.

Namnet Trollhättan kommer från själva fallet eller möjligen ett litet berg som finns i Trollhättefallen. ^[8]

De tidigaste namnen för området: Stora Edet, Eidar, Trollhättan och Stranna

Under medeltiden fanns på Slottsön i Göta älv en fästning som i olika källor omväxlande kallas för Edsborg, Ekholms slott eller Ekeholms slott. Eventuellt byggdes det i början av 1300-talet och raserades eventuellt i början av 1500-talet. Slottsön ligger vid det sund som i gamla skrifter kallas Naglums sund, vid Naglums kyrkoruin. Förr gick landsvägen från Västergötland till Norge via detta sund och borgen bevakade överfarten.^[9] Idag återfinns Edsborg som namnet på fotbollslaget FC Trollhättans hemmaarena.

Namnet Edsborg tyder på att området redan då kallats för Ed. Pluralformen av Ed är Eiðar, som området kallats i ett dokument från 1200-talet.^[10] Ett ed är en passage där båtar måste bäras eller dragas.^[11] Namnet Eidar återfinns idag i namnet på Trollhättans bostadsaktiebolag Eidar AB.

Ett annat tidigt namn för orten är Stora Edet. Denna beteckning har använts för att skilja Stora Edet från det mindre edet två mil nedströms: Lilla Edet, som också var en plats där båtar fick dras förbi vattenfall.^[12]

I Västergötland kallades, enligt dialektforskaren Sven Lampa och ortnamnsforskaren Jöran Sahlgren,^[13] fallen för Trolta.

Själva namnet Trollhättan har ursprungligen använts enbart om fallområdet. Det är först belagt i namnet Trollhetta qvarn, som nämns 1413 i Erik av Pommerns skattebok.^[14]

Det som idag är Trollhättans stadskärna hette förr Stranna och var en del av Gärdhems socken.^[14]

Bosättningen Stranna blir Trollhättan

Trollhättan hade dels en strategisk betydelse vid landsvägen mellan Västergötland och Norge och dels en näringspolitisk betydelse för sjöfarten till och från Vänern. Öster om Trollhättefallen syns ännu idag spåren av Dragrännor, rännor invändigt beklädda med lera där båtar drogs förbi fallen. Det tidigaste dokumentet som nämner att båtar dragits förbi Trollhättan är Harald Hårdrådes saga, som anger att vintern 1063/1064 drog norska flottan förbi fallen i Göta älv och seglade in i Vänern.^[9]

Dragning av båtar samt utnyttjande av kraften i älven var de första viktiga näringsverksamheterna i staden. Från medeltiden har kvarn- och sågverksamhet bedrivits där stadens centrum nu ligger, och ett samhälle har successivt vuxit fram däromkring.

Från statsmaktens sida fanns ett intresse att förbättra möjligheten att ta sig förbi fallen med hjälp av slussar, eftersom det är effektivare. Större skepp kunde inte heller dras förbi fallen. Under Karl IX påbörjades slussarbeten. I Vänersborg påbörjades Karls grav, som dock inte blev färdig förrän 1752. I Lilla Edet stod en första sluss färdig cirka 1607. Det viktigaste området var dock fallen vid Trollhättan, som visade sig svårast att lösa. Christopher Polhem började 1718 ett arbete på slussar.^[15]

Under 1700-talet gjordes flera misslyckade försök att bygga färdigt slussarna. 1753 var Polhems slussled klar, 1754 var Ekeblads sluss klar och invigdes av kung Adolf Fredrik. Den sista slussen blev färdigsprängd 1755 men på grund av tekniska problem kom den aldrig i bruk.

På 6 år, fram till år 1800, färdigställde Baltzar von Platen slussarna. Bygget av Göta kanal möjliggjorde större båtar och för att dessa skulle komma förbi Trollhättan byggdes större slussar under Nils Ericson. Dessa stod klara 1844, längre ned i fallområdet, vid Åkerström. Von Platens och Ericssons slussleder användes parallellt fram till år 1916, då de nuvarande slussarna stod klara. Dessa finns strax öster om Ericssons slussar. När dessa invigts togs de båda äldre slussystemen ur bruk.^[12]

I takt med den industriella revolutionen blev det allt mer intressant att utnyttja kraften i älven. År 1847 fick Trollhättan en bärande industri i Nydqvist & Holms mekaniska verkstad, sedermera Nohab, som från början drog nytta av kraften i älven. Ytterligare industrier följde snabbt i dess spår.

Fram till år 1860 hade befolkningen vuxit sig så stor att området kunde bryta sig ur Gärdhems socken och bilda egen socken Trollhättans socken. Vid den tiden hade namnet Trollhättan blivit riksbekant genom bygget av Trollhätte Kanal och namnet Stranna övergavs till förmån för namnet Trollhättan.^[16]

Alltifrån 1800-talet har samhället ständigt expanderat och omvandlats, under dominans av olika industrier under olika eror. Stridsberg & Biörck ("Stridsbergs"), Nydqvist & Holm AB ("Nohab") och Saab Automobile AB ("Saab") är för äldre trollhättebor klassiska gamla företag som har präglat staden under långa tider.

Panoramavy från utsiktsplatsen Kopparklinten i Trollhättan, där Olidans kraftverk ses i mitten.

Elkraften byggs ut

1905 köper staten Trollhätte Kanal AB och ombildar det till ett statligt verk Kungliga vattenfallsstyrelsen, som sedermera kom att bli statliga Vattenfall. 1907 påbörjas byggnationen av Olidans kraftstation som stod färdig 1914.

Genom utnyttjandet av vattenkraft blev Trollhättan ett kluster för elintensiv industri, främst metallurgisk industri från 1910-talet och fram till mitten på 1980-talet. Bland de elintensiva företagen som etablerade sig i Trollhättan fanns Stockholms Superfosfat Fabriks AB senare Fosfatbolaget och Eka Chemicals, Höganäs-Billeholm, Skandinaviska Grafit AB, Ferrolegeringar AB m.fl. mindre och kortlivade företag.

Administrativa tillhörigheter

Orten var till 1860 belägen i Gärdhems socken varur Trollhättans socken då utbröts och där Trollhättan då blev kyrkby och orten ingick efter kommunreformen 1862 i Trollhättans landskommun. Bebyggelsen kom tidigt att expandera in i kringliggande socknar/landskommuner och när Trollhättans stad bildades 1916 av Trollhättans socken/landskommun så införlivades samtidigt delar av Gärdhems landskommun med det där liggande Trollhättans municipalsamhälle och andra områden som Skoftebyn. Från Västra Tunhems socken/landskommun tillfördes Stallbacka och från Vassända-Naglums socken/landskommun Strömslund. 1920 tillfördes ytterligare delar från Västra Tunhem socken/landskommun (Malöga och Hedeäng). Vassända-Naglums landskommun upplöstes 1945 och en del av området inkorporerades då i Trollhättans stad. Stadskommunen utökades ytterligare 1969 innan den 1971 uppgick i Trollhättans kommun där Trollhättan sedan dess är centralort.^[17]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1860 till Gärdhems församling och därefter till Trollhättans församling med delar kvar i Gärdhems församling. 1989 utbröts ur Trollhättans församling Götalundens församling och Lextorps församling för delar av orten.^[18]

Orten ingick till 1896 i Väne tingslag och därefter till 1971 i Flundre, Väne och Bjärke tingslag. Från 1971 till 2004 ingick Trollhättan i Trollhättans domsaga och orten ingår sedan 2004 i Vänersborgs domkrets.^[19]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Trollhättans största företag är GKN Aerospace Sweden och NEVS.
Filmindustri är en ny industri som vuxit fram i Trollhättan, "Trollywood". Hos Film i Väst spelas numera hälften av all svensk långfilm in.
"Innovatum Teknikpark", numera Innovatum Science Park, invigdes 1997 och är en mötesplats för innovationer.

Kommunikationer

Vägar

Europaväg 45, riksväg 42, riksväg 44 och riksväg 47 ansluter till tätorten.

Kollektivtrafik

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kollektivtrafik i Tvåstad.

Kollektivtrafiken i Trollhättan är gemensam med Vänersborg och drivs av Västtrafik. Den består av buss som i Trollhättan utgår från Resecentrum (tidigare från Drottningtorget).

Järnväg

Trollhättan ligger längs Norge/Vänerbanan. I Trollhättan finns Trollhättetunneln, en av Sveriges längsta järnvägstunnlar.

Utbildning

Kommunala grundskolor

Björndalsskolan
Dalkjusans skola
Hjortmosseskolan
Hälltorpskolan
Kronan
Lextorpsskolan
Lyrfågelskolan

Paradisskolan
Sjuntorpsorpskolam
Skoftebyskolan
Skogshöjdens skola
Stavreskolan
Strömslundsskolan
Sylteskolan
Slättbergsskolan
Åsaka Skola
Upphärad skola
Velanda skola

Fristående grundskolor

Fridaskolan
Nya Skolan AB
Montessoriskolan Trilobiten
Nordic International School Trollhättan

Kommunal gymnasieutbildning

Magnus Åbergsgymnasiet, "MÅG".
Nils Ericsonsgymnasiet, "Nisse".
Lärcentrum (Komvux)

Fristående gymnasieutbildning

Folkuniversitetets gymnasium
Ljud & Bildskolan (musikproduktion, spelutveckling och media)
Trollhättans praktiska gymnasium
Drottning Blankas Gymnasieskola
Realgymnasiet

Eftergymnasial utbildning

Högskolan Väst
Lernia
Trollhättans folkhögskola

Bankväsende

Trollhättans sparbank grundades 1875. Den uppgick 1986 i Sparbanken Väst som senare blev en del av Swedbank.

Enskilda Banken i Venersborg etablerade ett kontor i Trollhättan på 1860-talet.^[20] I november 1907 öppnade även Värmlands enskilda bank ett kontor i Trollhättan. Wermlandsbankens kontor övertogs 1936 av Göteborgs handelsbank.^[21] Denna bank övertogs år 1949 av Skandinaviska banken som behöll kontoret i Trollhättan.^[22]^[23] Vänersborgsbanken hade då uppgått i Svenska Handelsbanken. Under 1900-talet etablerade sig även PKbanken i Trollhättan.

SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken har alla alltjämt kontor i Trollhättan.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Trollhättans tätort

År			Invånare
1860			1 871
1870			2 658
1880			3 844
1890			5 295
1900			7 923
1910			12 275
1920			14 763
1930			15 018
1940			17 551
1950			22 951
1960			30 610
1970			41 016
1980			41 369
1990			42 257
2000			44 046
2005			44 498
2010			46 457
2015			48 573
2020			50 502
Källor: SCB

Anmärkningar:

1900–1910 avser siffrorna befolkningen såväl inom kommunens gränser, samt uppskattade siffror för förstäderna Skoftebyn och Strömslund, som då låg utanför Trollhättan.
1920–1940 avser siffrorna befolkningen inom stadens gränser, som under denna tid stämde väl överens med tätbebyggelsen.
Från och med 1950 avser siffrorna SCB:s tätortsdefinition.
Fram till och med 1960 utgjorde Halvorstorp en egen tätort. Invånarantal: 404 (1940), 504 (1950), 715 (1960)
I 1990 års siffror har även inräknats befolkningen i Björndalen (1 073) och Skogshöjden (1 006). Dessa stadsdelar började byggas i slutet av 1980-talet och hade vid 1990 års tätortsavgränsning ännu inte vuxit ihop med Trollhättan, och räknades därför som egna statistiska tätorter.
Ända sedan Trollhättan blev stad 1916 har den haft plats mellan 20 och 25 i storleksordning bland Sveriges städer.

Stadsdelar

Religion

Svenska kyrkans församlingar

Huvuddelen av tätorten är indelad i tre församlingar, nämligen Trollhättans, Götalundens och Lextorps församling. Stadsdelen Halvorstorp ligger dock i Gärdhems församling. År 1989 ändrades den kyrkliga indelningen av Trollhättan, då Lextorps och Götalundens församlingar bildades.

Frikyrkor

Frälsningsarméns kår i Trollhättan
Kronokyrkan (Evangeliska Frikyrkan)
Pingstförsamlingen i Trollhättan
Trollhättans Missionsförsamling (Equmeniakyrkan)
Lindvedens Missionsförsamling (Equmeniakyrkan)
Velanda Missionsförsamling (Equmeniakyrkan)
Ekumeniska församlingen (Equmeniakyrkan)

Moské

Trollhättans moské (Islamiska Kulturföreningen i Trollhättan Lextorp)

Andra religiösa församlingar

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Halvorstorp)
Sankt Petri katolska församling

Kultur

Lokala musiker

Evenemang

Fallens dagar i juli varje år.
Trollhättans poesifestival arrangeras sedan 2001 av Poesiföreningen Dekadans och Trollhättans stad. Poesifestivalen är en av Sveriges största och arrangeras första helgen i mars.
Saabfestivalen vid Saabmuseet, sommartid vartannat år (senast juni 2019).
Veteranbilsutställning på slussområdet varje onsdag 18.00-21.00 i juni, juli och augusti.
Tattoo Meltdown, tatueringsmässa som årligen arrangeras i Folkets Hus den första helgen i mars. Mässan arrangeras av tatueringsstudion Amigo Ink och gästas årligen av över 100 tatueringsstudior och andra utställare från runt om i värden.
Vicious Rock Festival, metal och hårdrocksfestival som hålls i juli.^[24]
Trestad Racing Summer Meet, bilträff på Trestad Center.

Massmedier

Tidningar

TTELA (sammanslagning av Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning/Lilla Edet-Posten)

Radio

Frekvens	Sändningsbeteckning	Sändarplats
88,0 MHz	Rockklassiker	Trollhättan
90,6 MHz	Radio Trollhättan	Trollhättan
91,0 MHz	Rix FM	Trollhättan
91,5 MHz	Radio Treby	Grästorp
91,9 MHz	Sveriges Radio P1	Trollhättan
95,7 MHz	Sveriges Radio P2	Trollhättan
99,8 MHz	Sveriges Radio P3	Trollhättan
101,2 MHz	Lite FM	Vänersborg
103,7 MHz	Sveriges Radio P4 (P4 Väst)	Trollhättan
105,0 MHz	NRJ	Trollhättan
106,2 MHz	Star FM	Trollhättan
106,9 MHz	Mix Megapol Göteborg	Trollhättan