Valkrets

Valkrets är ett geografiskt avgränsat område som har ett bestämt antal mandat ("platser") i den församling som väljs.

I valsystem med enmansvalkretsar strävar man i allmänhet efter att valkretsarna skall vara lika stora, medan man i andra system istället bestämmer antalet mandat enligt hur många som bor i området. Antalet mandat som fördelas påverkar valets karaktär och man strävar i allmänhet också i det senare fallet att hålla valkretsarna någorlunda lika stora. Också utjämningsmandat används.

Danmark

Danmark är sedan 2007, för val till folketinget, indelat i tre landsdelar som i sig är indelade i 10 valkretsar som kallas storkredse.[1] Dessa är de viktigaste valkretsarna vid folketingsval.[2] Region Hovedstaden består av fyra stora "storkredse", medan de andra två valadministrativa delarna av landet - Själland-Syddanmark samt Midtjylland-Nordjylland - vardera består av tre "storkredse".[1]

Finland

För riksdagsval är Finland indelat i 13 valkretsar utgående från landskapsindelningen. För presidentval och val till Europaparlamentet utgör hela landet en enda valkrets, även om valresultatenen av praktiska och statistiska skäl brukar brytas ner i samma områden som riksdagsvalens valkretsar när de räknas och presenteras.

Riksdagsvalkretsar

Valkretsindelningen för riksdagsval utgår från landskapsindelningen,[3] tidigare länsindelningen.

Finlands 13 valkretsar.
Valkrets Antal mandat (2015)[3]
01 Helsingfors valkrets 22
02 Nylands valkrets 35
03 Egentliga Finlands valkrets 17
04 Satakunta valkrets 8
05 Landskapet Ålands valkrets 1
06 Tavastlands valkrets 14
07 Birkalands valkrets 19
08 Sydöstra Finlands valkrets 17
09 Savolax-Karelens valkrets 16
10 Vasa valkrets 16
11 Mellersta Finlands valkrets 10
12 Uleåborgs valkrets 18
13 Lapplands valkrets 7
Total 200

Kommunalvalkretsar

För val till kommunfullmäktige utgör alltid en kommun en valkrets.

Island

Se Islands valkretsar

Norge

Valkretsar kallas för valgdistrikt i den norska vallagen.[4] Det finns 19 valkretsar vid Stortingsval i Norge.[5]

Sverige

Sveriges valkretsar 1998–2014. Motsvarade länens gränser, förutom i Västra Götaland, Skåne och Stockholm. Notera att den mörkröda färgen i Stockholms län symboliserar kommunen Stockholm, som är egen valkrets.

Olika regler gäller för valkretsindelningen ifall det är riksdags-, landstings- eller kommunalval. För val till Europaparlamentet utgör hela landet en enda valkrets.

Riksdagsvalkretsar

För riksdagsval fastslås valkretsindelningen av Vallagen. Valkretsarna sammanfaller med länen, med undantag för de tre största länen (Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län) som är indelade i flera valkretsar. Valkretsarna till Sveriges riksdag är 29 till antalet och är som följer:

Valkrets (valkretskod) Antal mandat 2018[6] Antal mandat 2022[7][8]
fasta utjämnings fasta utjämnings
Stockholms kommun (1) 29 3 29 5
Stockholms län (2) 39 4 40 3
Uppsala län (3) 11 2 12 1
Södermanlands län (4) 9 1 9 2
Östergötlands län (5) 14 2 14 3
Jönköpings län (6) 11 2 11 2
Kronobergs län (7) 6 0 6
Kalmar län (8) 8 0 8
Gotlands län (9) 2 0 2
Blekinge län (10) 5 0 5
Malmö kommun (11) 10 1 10 1
Skåne läns västra (12) 9 2 9 1
Skåne läns södra (13) 12 2 12 2
Skåne läns norra och östra (14) 10 1 10
Hallands län (15) 10 3 10 2
Göteborgs kommun (16) 17 2 17 1
Västra Götalands läns västra (17) 11 2 11 3
Västra Götalands läns norra (18) 8 2 8
Västra Götalands läns södra (19) 7 1 7 1
Västra Götalands läns östra (20) 9 1 8 1
Värmlands län (21) 9 2 9 2
Örebro län (22) 9 3 9 3
Västmanlands län (23) 8 1 8
Dalarnas län (24) 9 1 9 2
Gävleborgs län (25) 9 0 9 2
Västernorrlands län (26) 8 0 8 1
Jämtlands län (27) 4 1 4
Västerbottens län (28) 9 0 8 1
Norrbottens län (29) 8 0 8
Total 310 39 310 39
349 349

Regionvalkretsar

Dessa överlåter Vallagen (6 §) åt resp. regionfullmäktige att besluta om, enligt följande:

En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat. Den bör ha en sammanhängande gränslinje. En del av en kommun får användas för att bilda en valkrets tillsammans med en annan kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra kommuner, om valkretsen annars inte kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat. En kommun får också delas in i två eller flera valkretsar, om man på så sätt kan uppnå en lämpligare valkretsindelning.

Notera att det finns ingen regel som säkerställer att riksdagsvalkretsar och regionvalkretsar sammanfaller i de län som har flera riksdagsvalkretsar (Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län). Så har också valkretsarna divergerat kraftigt - exempelvis har Skåne län fyra riksdagsvalkretsar men sex regionvalkretsar. Nordöstra delen av länet utgörs i bägge fall av en valkrets (Skånes norra och östra valkrets respektive Nordostkretsen, men flera kommuner längs gränsen ligger innanför riksdagsvalkretsen men utanför regionvalkretsen eller vice versa). [9][10][11]

Inför valet 2018 behövde alla kommuner och dåvarande landsting ta beslut om valkretsindelning, annars blev de automatisk en valkrets.[källa behövs]

Kommunalvalkretsar

För val till kommunfullmäktige i mindre kommuner utgör vanligtvis kommunen en valkrets, medan det i större kommuner och landsting finns möjlighet att ha flera valkretsar.

Enligt vallagen (4 kap 12 §) gäller följande regler: Om en kommun har 36 000 personer eller fler som har rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera valkretsar av kommunfullmäktige. En kommun som har färre än 36 000 personer som har rösträtt får delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl för det.

Inför valet 2018 behövde alla kommuner och dåvarande landsting ta beslut om valkretsindelning, annars blir de automatisk en valkrets.[källa behövs]

Efter den senaste ändringen av vallagen som trädde i kraft 2015 men som inte kommer att tillämpas förrän de allmänna valen 2018 finns det nu en spärr på två procent för kommuner som utgör en enda valkrets och en spärr om 3 procent för kommuner indelade i flera valkretsar.[12]

Före 2015 gällde att kommuner med 24 000 personer eller fler måste delas in flera valkretsar. [13]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”folketingsvalg | lex.dk” (på danska). Den Store Danske. https://denstoredanske.lex.dk/folketingsvalg. Läst 5 september 2022. 
  2. ^ ”storkreds | lex.dk” (på danska). Den Store Danske. https://denstoredanske.lex.dk/storkreds. Läst 5 september 2022. 
  3. ^ [a b] ”Valkretsarna”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150325120437/http://www.vaalit.fi/sv/index/omval/riksdagsval/valkretsarna.html. Läst 25 mars 2015. 
  4. ^ Elklit, Jørgen; Tjernshaugen, Andreas (2021-02-12). ”valgkrets” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/valgkrets. Läst 5 september 2022. 
  5. ^ Tjernshaugen, Andreas (2021-02-15). ”valgdistrikt” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/valgdistrikt. Läst 5 september 2022. 
  6. ^ ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare”. Valmyndigheten. 16 september 2018. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/protokoll/protokoll_00R.pdf. Läst 31 oktober 2020. 
  7. ^ ”Antal fasta valkretsmandat, val till riksdag, region- och kommunfullmäktige 2022”. Valmyndigheten. 8 april 2022. https://www.val.se/download/18.75995f7b17f5a986a4e305c/1649409095653/fasta-valkretsmandat-val-2022.xlsx. Läst 8 september 2022. 
  8. ^ ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare”. Valmyndigheten. 17 april 2022. https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_00_RD.pdf. Läst 21 september 2022. 
  9. ^ https://www.sydsvenskan.se/2017-06-20/miljopartiet-overkort-i-omrostning-om-valkretsar-till-nasta-ars-regionval
  10. ^ http://data.riksdagen.se/dokument/H2022000
  11. ^ https://www.sydsvenskan.se/2017-03-19/inget-stod-for-farre-politiker-i-region-skane
  12. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=6421691
  13. ^ https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1875591

Externa länkar

Vallag (2005:837)