Vladimir Arnold
| Vladimir Arnold | |
 Vladimir Arnold. | |
| Född | 12 juni 1937 Odessa[1][2][3] |
|---|---|
| Död | 3 juni 2010 (72 år) Paris tolfte arrondissement[4] |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Sovjetunionen[5][6][7] och Ryssland[8][9][10] |
| Utbildad vid | fakulteten för mekanik och matematik vid Moskvauniversitetet Moskvauniversitetet[11]  |
| Sysselsättning | Matematiker[12][13][14], universitetslärare[3], topolog, fysiker |
| Arbetsgivare | Paris-Dauphine-universitetet Steklovinstitutet för matematik Independent University of Moscow Moskvauniversitetet (1963–1987) Universitetet i Utrecht (1990–1990)[3] |
| Noterbara verk | Hilberts trettonde problem |
| Föräldrar | Arnold Igor Volodimirovitj |
| Utmärkelser | |
| Leninpriset (1965) Hedersdoktor vid Pierre och Marie Curies universitet (1979)[15] Crafoordpriset (1982) Crafoordpriset i matematik (1982)[16] Utländsk ledamot av Royal Society (1988)[17] Lobatjevskijpriset (1992)[18] Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1994) Hedersdoktor (1994) Harvey-priset (1994)[19] Wolfpriset i matematik (2001) Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (2001)[20] Ryska federationens statspris (2007) Shawpriset (2008) Shawpriset i matematik (2008) Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 4:e graden Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Webbplats | mi.ras.ru/~arnold |
| Redigera Wikidata | |
Vladimir Igorevitj Arnold (ryska: Влади́мир И́горевич Арно́льд), född 12 juni 1937 i Odessa, död 3 juni 2010 i Paris, var en rysk matematiker.
Vladimir Arnold var en av världens mest produktiva matematiker inom området mekanik. Hans karriär började redan när Stalin hade makten i Sovjetunionen, och Arnold var fortfarande aktiv vid millennieskiftet. En av hans tidigaste prestationer är Kolmogorov-Arnold-Moser-teorin inom dynamiken.
Arnolds skrivsätt blandar strikt och abstrakt matematik med informell, nästan kontroversiell prosa. Arnold angriper matematik med en geometrisk infallsvinkel i allmänhet, och speciellt inom mekanik. Tillsammans med Louis Nirenberg tilldelades han Crafoordpriset 1982 från Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige.
Arnold arbetade senast vid Steklovs Mathematical Institute i Moskva och vid Université Paris IX.
Asteroiden 10031 Vladarnolda är uppkallad efter honom.[21]
Källor
Noter
- ^ Yakov Sinai, Yuri Manin, Sergej Novikov & Ludvig Faddejev, Vladimir Igorevich Arnol'd (on his sixtieth birthday), vol. 52, 5, Russian Mathematical Surveys, 31 oktober 1997, s. 1117-1139, 10.1070/RM1997V052N05ABEH002106, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ This Mathematical Month - June: A Brief Look at Past Events and Episodes in the Mathematical Community (på engelska), American Mathematical Society, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae-ID: 52, läst: 5 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ matchID, matchID-ID: 0aeJxtlpcu00, läst: 7 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
- ^ On the stability of small quasiperiodic motions in the hamiltonian systems, vol. 17, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, maj 1978, s. 373-394, 10.1007/BF01228958, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Adiabatic invariants for the nonconservative Kepler's problem, vol. 56, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, augusti 1993, s. 523-540, 10.1007/BF00696184, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Gomboc (på engelska), H2g2, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Israel Gelfand, Math Giant, Dies at 96 (på engelska), The New York Times, 7 oktober 2009, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Self-Righting Object, The (på engelska), The New York Times, 9 december 2007, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.independent.co.uk .[källa från Wikidata]
- ^ Vladimir Arnold, noted Russian mathematician, dies at 72 (på engelska), The Washington Post, 22 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Russian mathematician boosted understanding of the planets (på engelska), The Sydney Morning Herald, 25 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ läs online, www.crafoordprize.se .[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 14, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, medal.kpfu.ru .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
- ^ Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 10031 Vladarnolda” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10031. Läst 12 maj 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vladimir Arnold.
|