Vladimir I av Kiev

Vladimir I av Kiev
Död15 juli 1015 (ej angiven kalender, antar juliansk)[1][2]
Berestove[3]
BegravdTiondekyrkan
Medborgare iKievriket
SysselsättningMonark
Befattning
Grand Prince of Novgorod (970–988)
Furste av Kyiv (980–1015)
MakaIrina
Malfrida
Olava
(g. 976–986)
Rogneda av Polotsk
(g. 979–986)[4][5][6]
Anna av Bysans
(g. 988–1011)[7][8]
BarnSudislav
Maria Dobroniega av Kiev (f. 1012)
Svjatoslav Vladimirovitj[9]
Vysjeslav Vladimirovitj
Jaroslav I av Kiev (f. 978)
Svjatopolk I av Kiev (f. 979)
Iziaslav av Polotsk (f. 980 och 981)[10]
Predslava Vladimirovna (f. 980)
Mstislav av Tjernigov (f. 983)
Stanislav av Smolensk (f. 984)
Premislava Vladimirovna (f. 985)
Boris (f. 986)
Gleb (f. 987)
Pozvizd Vladimirovitj (f. 988)
Vsevolod Vladimirovittj (f. 1000)
Mstislava Vladimirovna (f. 1000)
Agata (f. 1100)
FöräldrarSvjatoslav I av Kiev[5][3][11]
Malusja[5][11]
SläktingarJaropolk I av Kiev (syskon)[12]
Olga av Kyiv
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Vladimir I.
För den bulgariske fursten, se Vladimir av Bulgarien.

Vladimir I Svjatoslavitj (fornöstslaviska: Володимир/Volodimir, fornkyrkoslaviska och ryska: Владимир/Vladimir, ukrainska: Володимир/Volodymyr, fornnordiska: Valdamarr, modern nordiska: Valdemar), också kallad Vladimir den store (Vladimir Velikij) eller Vladimir den helige (Vladimir Svjatoj), född omkring 956-958, död 15 juli 1015, var storfurste av Kiev. Han tillhör helgonen i den östortodoxa kyrkan och bär även titeln isapostolos, vilken innebär att han är jämställd med apostlarna.

Biografi

Han var son till Svjatoslav I och Malusja.[13][14] Han ska ha förjagats av sin bror Jaropolk och tvingats fly till Sverige. Med stöd härifrån ska han ha återkommit och besegrat sin bror och själv tagit makten.

Med ambitionen att förena folken i Kievriket ville storfurst Vladimir ge dem en gemensam religion. Han gjorde ett försök att slå ihop alla hedniska gudar i riket till en religion. Då detta misslyckades lät han döpa sig år 988 och därmed var den grekisk-ortodoxa kyrkan etablerad i Kiev; Vladimir kristnade sedan hela Kievriket. Folket tvingades att låta döpa sig och grottklostret i Kiev anlades.

Vladimir förenade alla östslaviska stammar från de tjerveniska borgarna vid San och Bug,[förtydliga] från Przemyśl och Belz (som han erövrade från Polen) ända till Volga, från Novgorods slovener i norr ända till stäppen. Hans inflytande sträckte sig långt över gränserna för det etnografiska "Ryssland", över bulgarerna vid Karna, jatvingerna i Litauen och ned till Svarta havet.[15] Sina söner satte han redan i unga år under skyddsuppsikt av sina bojarer, som regerade för dem i Novgorod, Pskov, Polotsk, Smolensk, Turov, Vladimir (i Volynien), Tmutorakan på Krim, Rostov (bland merierna) och Murom, de två sistnämnda på finsk mark. Själv behöll han det mellersta Dnjeprområdet med Kiev.[15]

Av stor betydelse blev Vladimirs förbindelser med Konstantinopel. År 988 vände sig de grekiska kejsarna Basileios II och Konstantin till ruserna och bad om hjälp mot sin motkejsare Fokas. Vladimir lovade att hjälpa dem i utbyte mot att han fick deras syster Anna till gemål. Detta utlovades under förutsättning att han övergick till kristendomen. Vladimir uppfyllde villkoren, men då Basileios dröjde med belöningen angrep han och intog den grekiska staden Chersonesos och gav den först tillbaka som Annas morgongåva sedan han fått henne till brud (989).[15]

Vladimir blev efter sin död ryskt nationalhelgon liksom sin farmor Olga och sina två söner Boris och Gleb, som strax efter faderns plötsliga död mördades av brodern och efterträdaren Svjatopolk.[15]

Familj

Innan Vladimir blev kristen och gifte sig 989 med Anna av Bysans, hade han varit gift flera gånger. Det påstås i krönikor att han hade hundra hustrur. Han hade minst tolv söner.[16]

Barn:

  • Med Olova
    1. Vysjeslav
  • Med grekisk hustru (Jaropolk I änka)
    1. Svjatopolk I (979–1019) (kan vara adoptivbarn)
  • Med Malfrida (född okänt år - död 1002)
    1. Svjatoslav, (?–1015)
  • Med Adela
    1. Mstistlav-Konstantin
    2. Stanislav
    3. Sudislav
  • Med sin första bulgariska hustru
    1. Boris-Roman (986–1015)
    2. Gleb-David (987–1015)
  • Med okänd hustru
    1. Pozvizd
    2. Dobronega-Maria
    3. Wizeslav
    4. Vissavald
    5. Mstislav

Övrigt

Asteroiden 2967 Vladisvyat är uppkallad efter honom.[17]

Referenser

  1. ^ Владимир Святой, vol. 6, Bojennaja entsiklopedia, 1912, ”В. ум. 15 июля 1015 г. в своем любимом с. Берестове.”.[källa från Wikidata]
  2. ^ Yury Isayev, Chuvash encyclopedia, Chuvash publishing company, 2006, s. 2567, ISBN 978-5-7670-1471-X (Felaktigt ISBN-13-nummer), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Владимир Святой, vol. 6, Bojennaja entsiklopedia, 1912.[källa från Wikidata]
  4. ^ unknown value, Рогнеда Рогволодовна, vol. XXVIа, Entsiklopeditjeskij slovar', 1899.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Andrej Ekzempljarskij, Владимир Святославич, vol. VIа, Entsiklopeditjeskij slovar', 1892.[källa från Wikidata]
  6. ^ Nikolaj Alekseevič Murzanov, Рогнеда Рогволодовна, vol. 16, Russkij biografitjeskij slovar', 1913.[källa från Wikidata]
  7. ^ Анна, vol. 2, Russkij biografitjeskij slovar', 1900.[källa från Wikidata]
  8. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Святослав Владимирович, vol. 18, Russkij biografitjeskij slovar', 1904.[källa från Wikidata]
  10. ^ Изяслав Владимирович, vol. XIIа, Entsiklopeditjeskij slovar', 1894.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Robert Nisbet Bain, Vladimir, St, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  12. ^ unknown value, Ярополк I Святославич, vol. XLIa, Entsiklopeditjeskij slovar', 1904.[källa från Wikidata]
  13. ^ Диба Ю. Історично-географічний контекст літописного повідомлення про народження князя Володимира Святославовича: Локалізація Будятиного села // Княжа доба. Історія і культура. Львів: Інститут українознавства ім. І. Крип'якевича НАН України. — Вип. VI. — С. 37-70
  14. ^ Диба Ю. Батьківщина святого Володимира: Волинська земля у подіях X століття (Міждисциплінарні нариси ранньої історії Руси-України). — Львів: Видавництво «Колір ПРО», 2014. — 484 с.: іл. — (Серія «Невідома давня Україна». — 1)
  15. ^ [a b c d] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”632 (Världshistoria / Medeltiden)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/2/0660.html. Läst 23 juli 2021. 
  16. ^ Martin, Janet (1995) (på engelska). Medieval Russia, 980-1584. Cambridge medieval textbooks, 99-0764655-5. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Libris 5016489. ISBN 0-521-36276-8 
  17. ^ ”Minor Planet Center 2967 Vladisvyat” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2967. Läst 18 november 2023. 

Externa länkar

Företrädare:
Jaropolk I 		Regenter av Kievriket
980–1015 		Efterträdare:
Svjatopolk I