19 februari
◄◄ ◄ 19 februari ► ►► | ||||||
Veckodag 2023: Söndag | ||||||
Jan · Februari · Mar | ||||||
Årets 50:e dag 315 dagar till årets slut (316 under skottår) | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | (29) | (30) | |||
2023 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 19 februari Se även Mall:19 februari |
19 februari är den 50:e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 315 dagar av året (316 under skottår).
Namnsdagar
I den svenska almanackan
- Nuvarande – Gabriella och Ella
- Föregående i bokstavsordning
- Ella – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
- Elna – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 31 juli och utgick 2001.
- Gabinus – Namnet fanns, till minne av en kristen präst och martyr i Rom i slutet av 200-talet, på dagens datum fram till 1901, då det utgick.
- Gabriella – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Gabinus
- 1901–1985 – Gabriella
- 1986–1992 – Gabriella, Ella och Elna
- 1993–2000 – Gabriella och Ella
- Från 2001 – Gabriella och Ella
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
I den finlandssvenska almanackan
- I föregående i revideringar[2]
- 1929 – Fritjof
- 1950 – Fritjof
- 1964 – Fritjof
- 1973 – Fritjof
- 1989 – Fritjof
- 1995 – Fritjof
- 2000 – Fritjof
- 2005 – Fritjof
- 2010 – Fritjof
- 2015 – Fritjof
- 2020 – Fritjof
I den slovakiska almanackan
- Vlasta
I den tjeckiska almanackan
I den ungerska almanackan
Händelser
- 197 – Den romerske kejsaren Septimius Severus' här besegrar usurpatorn Clodius Albinus' trupper i slaget vid Lugdunum (vid nuvarande Lyon i Frankrike). Efter nederlaget begår Albinus självmord, men hans kropp blir ändå torterad och skändad och när Severus återvänder till Rom låter han döda 27 senatorer, som har stött hans rivaler.
- 607 – Efter att påvestolen har stått tom i ett helt år väljs Bonifatius III till påve.[3]
- 1594 – Sigismund, som har varit kung av Polen sedan 1587 och av Sverige sedan 1592, kröns i Uppsala domkyrka av ärkebiskop Abraham Angermannus. Före kröningen har den katolske Sigismund tvingats avlägga löfte om att respektera Uppsala mötes beslut från året innan om att Sverige ska vara protestantiskt och att katoliker ska ha starkt begränsat inflytande och makt.
- 1714 – 8 500 ryska soldater, ledda av Michail Golitsyn, besegrar en svensk styrka på 5 100 man under befäl av Carl Gustaf Armfeldt i det avgörande slaget vid Storkyro i Finland under det pågående stora nordiska kriget. Efter den svenska förlusten retirerar svenskarna till den västra rikshalvan och hela Finland är därmed i ryska händer. Den ryska ockupationen av Finland varar till fredsslutet 1721 och går till historien som Stora ofreden.
- 1719 – Georg Heinrich von Görtz, som sedan 1715 har haft makten över Sveriges ekonomi (han har i praktiken under åren 1716–1718 varit Sveriges finansminister) blir avrättad genom halshuggning på galgbacken vid Skanstull i Stockholm. Trots att han under det pågående stora nordiska kriget har fått ordning på Sveriges ekonomi är han impopulär bland andra svenska politiker, eftersom de ser honom som ett hot, då han representerar Holstein-Gottorp, där Karl XII:s systerson Karl Fredrik finns och är en möjlig kandidat till den svenska tronen. Efter Karl XII:s död har von Görtz därför fått agera syndabock för det svenska nederlaget i kriget och den 2 december 1718 (två dagar efter kungens död) har han blivit arresterad i Tanumshede och förts till Stockholm, där han den 9 februari har blivit dömd till döden av en jury, som enbart har bestått av hans politiska motståndare. Efter avrättningen får han inte någon riktig begravning, utan kroppen grävs ner på galgbacken.
- 1942 – Under det pågående andra världskriget blir den nordaustraliska staden Darwin angripen i två anfallsvågor av 242 japanska bombplan. I detta anfall, som blir det första av många mot Darwin och som blir det mest förödande krigsanfallet mot en australisk stad någonsin, dödas åtminstone 243 människor.
- 1945 – Amerikanerna inleder slaget om Iwo Jima, genom att landsätta 35 000 soldater på den japanska ön. Under de mycket hårda striderna, som varar till 26 mars, överlever endast 216 av de över 18 000 japanska försvararna.
- 1980 – Den svenske slalomåkaren Ingemar Stenmark tar sitt första OS-guld, genom att vinna herrarnas storslalomtävling under vinter-OS i amerikanska Lake Placid.
- 1985 – Den dagliga drama-tv-såpan Eastenders har premiär i brittisk tv. Den pågår än idag (2023) och är ett av Storbritanniens mest sedda tv-program.
- 1986
- Sovjetunionen skjuter upp kärnan till rymdstationen Mir, som blir världens första bemannade rymdstation. Uppskjutningen av de olika delarna tar totalt 13 år och stationen är tänkt som ett laboratorium ute i rymden. 2001 återinträder den i jordens atmosfär och brinner upp.
- Den amerikanska senaten godkänner ett avtal från 1949, som förbjuder folkmord.
- 1987 – Det anrika Djurgårdsbrunns värdshus i Stockholm, som har anor sedan 1742, brinner ner. Restaureringen och återuppförandet genomförs dock först 2001–2002.
- 1989
- Inomhusarenan Globen i Stockholm, som började byggas 1986, invigs och är vid invigningstillfället (och än idag 2023) världens största sfäriska byggnad.
- Ingemar Stenmark vinner storslalomtävlingen i den amerikanska skidorten Aspen, vilket blir hans 86:e och sista världscupseger. Han deltar sedan i ytterligare två tävlingar innan han avslutar sin skidkarriär.
- 1990 – Den svenske statsministern Ingvar Carlsson, som den 15 februari har lämnat in regeringens avskedsansökan, får av Sveriges riksdags talman Thage G. Peterson i uppdrag att bilda en ny regering. Denna tillträder den 27 februari och består av samtliga ministrar från den gamla, förutom finansminister Kjell-Olof Feldt, som har tvingats avgå efter massiv kritik mot ett ekonomiskt åtstramningspaket, och har efterträtts av Allan Larsson.
- 2003 – Ett iranskt flygplan med 302 elitsoldater ombord havererar under en snöstorm, varvid samtliga ombordvarande omkommer.
- 2008 – Den kubanske presidenten och diktatorn Fidel Castro avgår efter över 31 år på posten (och nästan 50 år vid makten) av sjukdomsskäl (han var landets premiärminister 1959–1976 och har varit president sedan 1976). Han lämnar över makten till sin yngre bror Raúl, som blir Kubas nye president den 24 februari.
- 2020 – Masskjutningen i Hanau 2020.
Födda
- 1473 – Nicolaus Copernicus, polsk astronom
- 1526 – Carolus Clusius. flamändsk botaniker
- 1717 – David Garrick, brittisk skådespelare och teaterchef
- 1733 – Daniel Solander, svensk naturforskare, upptäcktsresande, lärjunge till Carl von Linné
- 1734 – Nils Philip Gyldenstolpe, svensk ämbetsman, landshövding i Gävleborgs län 1773–1781, ledamot av Svenska Akademien från 1789
- 1743 – Luigi Boccherini, italiensk kompositör
- 1786 – Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker, Sveriges ecklesiastikminister 1840–1842, ledamot av Svenska Akademien från 1830
- 1799 – Ferdinand Reich, tysk professor, bergsingenjör och kemist
- 1804 – Karl von Rokitansky, österrikisk friherre och anatom
- 1811 – Jules Sandeau, fransk författare och skriftställare
- 1818 – Tod Robinson Caldwell, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina från 1870
- 1833 – Élie Ducommun, schweizisk journalist och fredsaktivist, mottagare av Nobels fredspris 1902
- 1835
- Julius Krohn, finländsk folklorist och författare
- Henry R. Pease, amerikansk republikansk politiker, senator för Mississippi 1874–1875
- 1841 – Elfrida Andrée, svensk tonsättare och dirigent, Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist och telegrafist
- 1843 – Adelina Patti, italiensk-amerikansk operasångare (sopran)
- 1859 – Svante Arrhenius, svensk fysiker och kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1903
- 1865 – Sven Hedin, svensk forskningsresande och författare, ledamot av Svenska Akademien 1913-1952
- 1869 – Oliver Russell, brittisk politiker, guvernör i Madras 1900–1904 och 1904–1906, tillförordnad vicekung av Indien 1904
- 1876 – Constantin Brâncuși, rumänsk skulptör
- 1878 – Harriet Bosse, svensk skådespelare
- 1879 – Luigj Gurakuqi, albansk politiker
- 1888 – Franz Pfeffer von Salomon, tysk militär
- 1893 – Cedric Hardwicke, brittisk skådespelare
- 1899 – Lucio Fontana, italiensk konstnär
- 1902 – Gunnar Hultgren, svensk kyrkoman, biskop i Visby stift 1948-1950, biskop i Härnösands stift 1951-1958, ärkebiskop i Uppsala stift 1958–1967
- 1905 – Karen Rasmussen, svensk-norsk skådespelare
- 1910 – Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör
- 1911 – Merle Oberon, amerikansk skådespelare
- 1917 – Carson McCullers, amerikansk författare
- 1919 – Alla Sjelest, rysk ballerina och koreograf
- 1920 – Maud Reuterswärd, svensk författare, radioprogramledare och radioproducent
- 1921 – Börje Teijler, svensk kommunhistoriker
- 1924 – Lee Marvin, amerikansk skådespelare
- 1925 – Bobbie Ericson, svensk kompositör och låtskrivare
- 1929 – Björn Bjelfvenstam, svensk skådespelare
- 1930 – Kjell Espmark, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1981-2022
- 1931 – Camillo Ruini, italiensk kardinal
- 1932 – Gerhard Richter, tysk konstnär
- 1933 – Gunnel Sporr, svensk skådespelare
- 1934 – Hugo Álvarez, argentinsk-svensk regissör och skådespelare
- 1937 – Boris Pugo, lettisk-sovjetisk politiker
- 1940 – Smokey Robinson, amerikansk sångare
- 1941 – David J. Gross, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2004
- 1943
- Tim Hunt, brittisk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2001
- Nalle Knutsson, svensk musikalartist, skådespelare, klädformgivare och tv-personlighet
- 1944 – Bo Sehlberg, svensk journalist, fotograf och chefredaktör
- 1945
- Jeanette Gentele, svensk barnskådespelare, journalist och filmkritiker
- Lars Hansson, svensk skådespelare
- 1946 – Carolyn B. Maloney, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–
- 1948
- Pim Fortuyn, nederländsk politiker
- Raúl Grijalva, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003–
- 1953 – Cristina Fernández de Kirchner, argentinsk politiker och presidenthustru, Argentinas president 2007–2015.
- 1954 – Sócrates, brasiliansk fotbollsspelare
- 1955 – Jeff Daniels, amerikansk skådespelare
- 1956 – Roderick MacKinnon, amerikansk neurobiolog, mottagare av Nobelpriset i kemi 2003
- 1957
- Johann Hans Hölzel, österrikisk musiker med artistnamnet Falco
- Ray Winstone, brittisk skådespelare
- 1963 – Seal, brittisk musiker och artist
- 1964
- Jennifer Doudna, amerikansk forskare i molekylärbiologi, mottagare av Nobelpriset i kemi 2020
- Hugh Panaro, amerikansk skådespelare
- 1965
- Hasse Carlsson, svensk sångare
- Michael Westphal, tysk tennisspelare
- 1966 – Justine Bateman, amerikansk skådespelare
- 1967
- Benicio del Toro, puertoricansk skådespelare
- Niclas Kindvall, svensk fotbollsspelare
- 1969 – Jakob Samuel svensk sångare i hårdrocksgruppen The Poodles
- 1970 – Joacim Cans svensk sångare i heavy metal-gruppen Hammerfall
- 1974 – Daniel Tjernström svensk fotbollsspelare
- 1977 – Ola Salo, svensk artist, sångare och låtskrivare i gruppen The Ark
- 1985 – Arielle Kebbel, amerikansk skådespelare
- 1986
- Björn Gustafsson, svensk komiker och skådespelare
- Reon Kadena, japansk fotomodell och skådespelare
- Linus Klasen, svensk ishockeyspelare
- Maria Mena, norsk popsångare och låtskrivare
- Marta, brasiliansk fotbollsspelare
- Jayde Nicole, kanadensisk fotomodell
- 1994 – Magnus Ek, svensk centerpartistisk politiker
- 2004 – Millie Bobby Brown, brittisk-amerikansk skådespelare, känd från bland annat Stranger Things
Avlidna
- 1719 – Georg Heinrich von Görtz, 50, tysk statsman i svensk tjänst, Karl XII:s förste minister 1716–1718 (avrättad) (född 1668)
- 1789 – Nicholas Van Dyke, 50, amerikansk politiker, Delawares president 1783–1786 (född 1738)
- 1827 – Armand Augustin Louis de Caulaincourt, 53, fransk markis, militär, statsman, diplomat och hovman (född 1773)
- 1837 – Georg Büchner, 24, tysk författare, revolutionär, filosof, läkare och zoolog (född 1813)
- 1884 – Edvard Bergenheim, 85, finländsk kyrkoman, politiker och militär, Finlands ärkebiskop sedan 1850 (född 1798)
- 1893 – George E. Spencer, 56, amerikansk republikansk politiker, senator för Alabama 1868–1879 (född 1836)
- 1897 – Karl Weierstrass, 81, tysk matematiker (född 1815)
- 1915 – Gopal Krishna Gokhale, 48, indisk politiker (född 1866)
- 1916 – Ernst Mach, 78, österrikisk fysiker (född 1838)
- 1927 – Georg Brandes, 85, dansk litteraturkritiker (född 1842)
- 1951 – André Gide, 81, fransk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1947 (född 1869)
- 1952 – Knut Hamsun, 92, norsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1920 (född 1859)
- 1954 – Axel Pehrsson-Bramstorp, 70, svensk politiker, partiledare för Bondeförbundet 1934–1949, Sveriges statsminister 19 juni–28 september 1936, Sveriges landsbygdsminister 1936–1945 (född 1883)
- 1960 – H.C. Hansen, 53, dansk diplomat och politiker, statsminister sedan 1955 (född 1906)
- 1961 – Einar Fagstad, 61, svensk sångare, skådespelare, kompositör och dragspelsmusiker (född 1899)
- 1975 – Luigi Dallapiccola, 71, italiensk tonsättare (född 1904)
- 1977 – Maria Schildknecht, 95, svensk skådespelare (född 1881)
- 1978 – Arvid Olson, 91, svensk konstnär och filmpionjär (född 1886)
- 1980 – Bon Scott, 33, australisk musiker, sångare i hårdrocksbandet AC/DC (född 1946)
- 1981 – Sven Hugo Borg, 84, svensk-amerikansk skådespelare (född 1896)
- 1988 – André F. Cournand, 92, fransk-amerikansk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1956 (född 1895)
- 1986 – James Eastland, 81, amerikansk politiker, senator för Mississippi 1941 och 1943–1978 (född 1904)
- 1992 – Joseph L. Fisher, 78, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1981 (född 1914)
- 1996 – Greta Wassberg, 91, svensk sångare (född 1904)
- 1997 – Deng Xiaoping, 92, kinesisk politiker, ordförande för Kinas kommunistiska parti 1956–1967, ordförande i Kinas centrala militärkommission 1981–1989 (född 1904)
- 2000 – Friedensreich Hundertwasser, 71, österrikisk målare, grafiker och arkitekt (född 1928)
- 2001 – Roland ”Rolle” Stoltz, 69, svensk ishockeyspelare (född 1931)
- 2002 – Arne Selmosson, 70, svensk fotbollsspelare (född 1931)
- 2004
- Lakke Magnusson, 57, svensk skådespelare (född 1946)
- Doris Troy, 67, amerikansk soulsångare (född 1937)
- 2008 – Natalia Bessmertnova, 66, rysk prima ballerina (född 1941)
- 2009 – Tom Dan-Bergman, 83, svensk skådespelare och flygare (född 1925)
- 2010
- Jamie Gillis, 66, amerikansk porrskådespelare och -regissör (född 1943)
- Lionel Jeffries, 83, brittisk skådespelare (född 1926)
- Bengt Martin, 76, svensk författare (född 1933)
- 2011
- Gunnar Staern, 89, svensk dirigent (född 1922)
- Dietrich Stobbe, 72, tysk politiker, borgmästare i Västberlin 1977–1981 (född 1938)
- 2012
- Renato Dulbecco, 97, italiensk-amerikansk virolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1975 (född 1914)
- Ruth Barcan Marcus, 90, amerikansk filosof och logiker (född 1921)
- 2013
- Robert C. Richardson, 75, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1996 (född 1937)
- Hans Ernback, 70, svensk skådespelare och regissör (född 1942)
- Eva Bergh, 86, norsk skådespelare (född 1926)
- Armen Alchian, 98, amerikansk nationalekonom (född 1914)
- 2014
- Dale Gardner, 65, amerikansk astronaut (född 1948)
- Valerij Kubasov, 79, rysk-sovjetisk kosmonaut (född 1935)
- 2015
- Lisette Schulman, 63, svensk programledare och informatör (född 1951)
- Talus Taylor, 81 eller 82, amerikansk barnboksförfattare, skapare av Barbapapa (född 1933)
- 2016
- Umberto Eco, 84, italiensk författare och filosof (född 1932)
- Harper Lee, 89, amerikansk författare (född 1926)
- 2019 – Karl Lagerfeld, 85, tysk-fransk modeskapare (född 1933)
- 2021 – Ebba Andersson, 85, svensk fotbollsspelare (född 1935)
Svenska kalendern
I den svenska kalendern fanns inte 18-28 februari år 1753.
Källor
- ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
- ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
- ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 19 februari.