Android (operativsystem)

 Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2017-08)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
För en människoliknande robot, se android.
Android
Företag / utvecklareGoogle, Open Handset Alliance
ArbetsstatusPågående
KällkodFOSS
Senaste versionAndroid 13.0
LicensApache 2.0 och GNU GPL v2
KärntypMonolitisk kärna (modifierad Linux)
Webbplatswww.android.com
Den tidigare logotypen för Android (2007-2014).

Android är ett mobilt operativsystem för främst smartphones och pekplattor, som ursprungligen utvecklades av Android Inc., ett företag som senare blev uppköpt av Google 2005.[1] Plattformen standardiseras av Google och andra medlemmar av konsortiet Open Handset Alliance, som släppte operativsystemet 2007.[2][3][4] Android Open Source Project (AOSP) leds av Google och är ansvariga för vidareutveckling av Android.[5]

Androidbaserade enheter hade störst marknadsandel av smartphones som såldes i USA under det andra och tredje kvartalet 2010,[6][7][8] med en marknadsandel på 43,6 procent under det tredje kvartalet.[9]

Android har ett stort antal utvecklare av tillämpningsprogram, kallade mobila appar och widgets, som utökar enheternas funktionalitet. Många av apparna finns tillgängliga online på Google Play, som drivs av Google. Appar kan dock även laddas ner från tredje parter, utom på AT&T, som inte tillåter detta. Apparna skrivs i Java-kod och även XML, som körs på den virtuella maskinen Dalvik eller i senare versioner ART.

Android har en modifierad Linux-kärna och källkoden är släppt av Google under öppen källkod-licens.[10] Operativsystemets programvara består av Java-applikationer som drivs på en Java-baserad objektorienterad applikationsstruktur ovanpå ett Java-bibliotek som kör i en virtuell maskin med JIT- eller AOT-kompilator. Bibliotek skrivna i programspråket C inkluderar OpenCore, skärmhanteraren,[11] multimediastrukturen, relationsdatabashanteringssystemet SQLite, 3D-grafiks OpenGL ES-API, Webkit, SGL-grafikmotorer, SSL och Bionic libc. Operativsystemet bestod 2010 av 12 miljoner rader av koder som innehåller tre miljoner rader Xml, 2,8 miljoner rader C, 2,1 miljoner rader Java och 1,75 miljoner rader C++.[12] Den första mobilen utvecklad för Android och ämnad för användare, HTC Dream, presenterades den 23 september 2008.[13]

I maj 2013 hade 48 miljarder appar installerats från Google Play Store[14] och den 3 september 2013 hade 1 miljard Android-enheter aktiverats.[15]

Historia

Namnet Android kommer från början av först och främst Andy Rubin som grundade företaget Android Inc. 2003. Rubin har tidigare arbetat hos Apple Inc. Hans målsättning var att mobila enheter skulle anpassas efter användarens krav och personlighet.[16] Google köpte sedan upp Android i augusti 2005 och det gjorde att utvecklingen fick en skjuts framåt, man gjorde Android till ett mobilt operativsystem som var baserat på Linux.[17]

Efter många rykten[18] om en "Googlemobil" presenterades projektet den 5 november 2007 med grundandet av Open Handset Alliance,[19] ett konsortium av 78 maskinvaru-, programvaru- och telekommunikationsföretag hängivna åt att lyfta fram öppna standarder för mobiltelefoner.[20][21] Av dessa har Google fått den mest framträdande rollen. Google släppte det mesta av Android-koden under Apache Software License, en fri programvaru- och öppen källkodslicens.[22]

Under 2011 släpptes Honeycomb (versionsnummer 3.0) som är en speciell Androidversion framtagen för surfplattor, vilket gjordes att Android delades upp i två olika versioner. Dock är Android 4.0 återigen avsedd för både telefoner och surfplattor.[23]

Google Play

Google Play är den officiella tjänsten för nedladdning av applikationer till Androidenheter. Antal applikationer passerade 400 000 i mars 2012.[24] Utvecklarna av Android, Google, presenterade Google Android Market 28 augusti 2008, 22 oktober samma år blev tjänsten tillgänglig för användarna. Betalapplikationer har varit tillgängliga i USA och Storbritannien sedan februari 2009[25], och för 29 andra länder (däribland Finland och Sverige) sedan september 2010.[26]

I mitten av september 2011 hade över 6 miljarder appar laddats ner från Android Market.[27]

Den 6 mars 2012 bytte Google namn på Android Market till Google Play.[28]

Google Play har idag i många länder, förutom applikationer till enheter som kör Android, även försäljning av musik, film och e-böcker.

Användningsområden

Operativsystemet Android används på smarttelefoner, surfplattor, Android Wear, Android TV, Android Auto och andra enheter.[29][30]

Den första telefonen tillgänglig för allmänheten var HTC Dream, också känd som T Mobile G1, denna mobiltetefon släpptes den 22 oktober 2008.[31]

Under hösten 2014 presenterade Google en version av Android kallad "Android Wear". Denna version är designad med bärbar teknik (eng. Wearable Technology) i åtanke, till exempel Smarta Klockor (Smartwatch) såsom LG G Watch R.

Sekretess

Smartphones med Android som operativsystem har förmågan att vidarebefordra information om WiFi-accesspunkter som smartphonen kommer i kontakt med, detta görs för att bygga upp en databas med accesspunkter. Dessa databaser används i sin tur för att kunna lokalisera smartphones vid användandet av appar och som t.ex. Latitude samt funktioner som platsbaserad annonsering.[32]

Tredjepartsappar, såsom det forskningsfinansierade projektet TaintDroid[33], har i vissa fall förmågan att övervaka när personlig information vidarebefordras från applikationer på enheten vidare till fjärrservrar.[34]

Öppen källkodsgemenskap

Android har en aktiv gemenskap av utvecklare som använder källkoden från Android för att utveckla och distribuera sina egna modifierade versioner av operativsystemet.[35] CyanogenMod är den mest använda av dessa modifierade versioner.[36]

Utvecklingsverktyg

Detta avsnitt är en sammanfattning av Programutveckling för Android.

Android Development Tools är ett insticksprogram till utvecklingsverktyget Eclipse som används för att skapa appar till android[37].

I december 2014 lanserade Google Android Studio baserat på IntelliJ, vilket ersatte Eclipse som officiellt IDE för Android-apputveckling.

Versionshistorik

Fördjupning: Androids versionshistorik
Version Kodnamn Första utgivningsdatum
1.0 23 september 2008
1.1 Petit Four 9 februari 2009
1.5 Cupcake 30 april 2009
1.6 Donut 15 september 2009
2.0 – 2.1 Eclair 26 oktober 2009
2.2 – 2.2.3 Froyo 20 maj 2010
2.3 – 2.3.7 Gingerbread 16 december 2010
3.0 – 3.2.6 Honeycomb 22 februari 2011[38]
4.0 – 4.0.4 Ice Cream Sandwich 18 oktober 2011
4.1 – 4.3.1 Jelly Bean 27 juni 2012[39]
4.4 – 4.4.4 Kitkat 31 oktober 2013
5.0 – 5.1.1 Lollipop 12 november 2014[40]
6.0 – 6.0.1 Marshmallow 5 oktober 2015[41]
7.0 – 7.1.2 Nougat 22 augusti 2016[42]
8.0 – 8.1 Oreo 21 augusti 2017
9.0 Pie 6 augusti 2018
10.0 10 3 september 2019
11.0 11 8 september 2020
12.0 Snow Cone 4 oktober 2021
12L Snow Cone v2 7 mars 2022
13 Tiramisu 15 augusti 2022
14 Upside Down Cake 4 oktober 2023

Honeycomb är en version som riktar sig mot surfplattor[43][44] och har stöd för större skärmar, flerkärniga processorer och hårdvaruaccelererad grafik. Ice Cream Sandwich är riktat till både mobiltelefoner och surfplattor.[45]

Google döper de olika versionerna av Android efter efterrätter eller sötsaker med första bokstaven i bokstavsordning. Varför Google valt att döpa versionerna på detta vis vill företaget inte svara på.[46] Android 1.1 kallades av allmänheten för "Petit Four", men detta var aldrig ett officiellt namn.[47]

Kompatibilitet

Android stöder ett flertal olika processorarkitekturer. Vanligast är ARM. Billiga surfplattor har ofta MIPS-processorer. x86 och Power Architecture stöds också men är inte så vanligt förekommande. Många appar som finns på Google Play innehåller enbart Java bytekod, och fungerar därmed i allmänhet på samtliga plattformar, men av dem som även innehåller maskinkod (så kallade native-klasser, kompilerade från C-kod med Android Native Development Kit) stöder de flesta endast ARM-baserade Androidenheter. Antalet appar specifikt för MIPS-baserade Androidenheter är ganska lågt. Det pågår arbete att implementera arm-emulator av samma typ som finns till Android-utvecklingsverktygen som körs under Windows vilket då möjliggör användning av ARM-specifika appar i MIPS-baserade enheter.

Se även

Källor

  1. ^ ”Google Buys Android for Its Mobile Arsenal”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2011. https://www.webcitation.org/5wk7sIvVb?url=http://www.businessweek.com/technology/content/aug2005/tc20050817_0949_tc024.htm. Läst 26 november 2010. 
  2. ^ Open Handset Alliance (2007-11-05). ”Industry Leaders Announce Open Platform for Mobile Devices”. Pressmeddelande. Läst 5 november 2007.
  3. ^ Open Handset Alliance. ”Open Handset Alliance - FAQ”. Pressmeddelande. Läst 15 november 2010.
  4. ^ Shankland, Stephen (12 november 2007). ”Google's Android parts ways with Java industry group”. CNET News. Arkiverad från originalet den 13 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080513073050/http://www.news.com/8301-13580_3-9815495-39.html. Läst 26 november 2010. 
  5. ^ ”About the Android Open Source Project”. Arkiverad från originalet den 18 november 2010. https://web.archive.org/web/20101118083908/http://source.android.com/about/index.html. Läst 15 november 2010. 
  6. ^ ”Android hits top spot in U.S. smartphone market”. 4 augusti 2010. http://news.cnet.com/8301-1035_3-20012627-94.html. Läst 4 augusti 2010. 
  7. ^ Gabriel Madway (4 augusti 2010). ”Google's Android leads U.S. smartphones”. Reuters. http://ca.reuters.com/article/businessNews/idCATRE6734HB20100804. Läst 4 augusti 2010. 
  8. ^ ”Android Most Popular Operating System in U.S. Among Recent Smartphone Buyers | Nielsen Wire”. Blog.nielsen.com. 5 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101029154055/http://blog.nielsen.com/nielsenwire/online_mobile/android-most-popular-operating-system-in-u-s-among-recent-smartphone-buyers/. Läst 29 oktober 2010. 
  9. ^ ”Google's Android software dominates U.S. smartphone market - San Jose Mercury News”. Mercurynews.com. http://www.mercurynews.com/top-stories/ci_16493024?nclick_check=1. 
  10. ^ ”Ars Technica”. http://arstechnica.com/gadgets/2013/10/googles-iron-grip-on-android-controlling-open-source-by-any-means-necessary/. Läst 8 oktober 2016. 
  11. ^ ”Open Core”. Arkiverad från originalet den 21 april 2017. https://web.archive.org/web/20170421030709/http://opencore.net/. Läst 3 juni 2010. 
  12. ^ Gubatron.com (23 maj 2010). ”How many lines of code does it take to create the Android OS?”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100529185946/http://www.gubatron.com/blog/2010/05/23/how-many-lines-of-code-does-it-take-to-create-the-android-os/. Läst 3 juni 2010. 
  13. ^ ”Android Timeline” (på engelska). Google. Arkiverad från originalet den 27 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090627025011/http://www.android.com/about/timeline.html. Läst 27 maj 2009. 
  14. ^ ”BBC News: Google downloads update May 2013”. http://www.bbc.co.uk/news/technology-22542725. Läst 12 november 2013. 
  15. ^ ”Google+: Vic Gundrota”. https://plus.google.com/+VicGundotra/posts/8CVJ79nPQwN. Läst 12 november 2013. 
  16. ^ ”Androids historia”. lissy.se. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102162310/http://www.lissy.se/android/androids-historia. 
  17. ^ ”Androids historia”. socialsolutions.se. http://www.socialsolutions.se/nyheter/androids-historia/. 
  18. ^ Yvonne Edenholm (30 oktober 2007). ”Googles mobiltelefonplaner avslöjas”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 29 november 2011. https://web.archive.org/web/20111129125249/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/mobiltele/article46999.ece. Läst 27 maj 2009. 
  19. ^ Yvonne Edenholm (6 november 2007). ”Nätjätten kliver in i mobilvärlden”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 29 november 2011. https://web.archive.org/web/20111129135613/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/datorer/article47117.ece. Läst 27 maj 2009. 
  20. ^ ”Open Handset Alliance”. Open Handset Alliance. http://www.openhandsetalliance.com/. Läst 10 juni 2010. 
  21. ^ Jackson, Rob (10 december 2008). ”Sony Ericsson, HTC Androids Set For Summer 2009”. Android Phone Fans. http://phandroid.com/2008/12/10/sony-ericsson-htc-androids-set-for-summer-2009/. Läst 3 september 2009. 
  22. ^ ”Android Overview”. Open Handset Alliance. http://www.openhandsetalliance.com/android_overview.html. Läst 23 september 2008. 
  23. ^ ”From I/O 2011 – Confirmed: Honeycomb source will never exist on its own”. geek.com. Arkiverad från originalet den 11 september 2011. https://web.archive.org/web/20110911233710/http://www.geek.com/articles/mobile/from-io-2011-confirmed-honeycomb-source-will-never-exist-on-its-own-20110510/. Läst 17 september 2011. 
  24. ^ ”Number of available Android applications”. http://www.appbrain.com/stats/number-of-android-apps. Läst 24 maj 2012. 
  25. ^ ”Android Market Update Support”. http://android-developers.blogspot.com/2009/02/android-market-update-support-for.html. Läst 27 november 2010. 
  26. ^ ”More Countries More Sellers More Buyers”. http://android-developers.blogspot.com/2010/09/more-countries-more-sellers-more-buyers.html. Läst 27 november 2010. 
  27. ^ Androlib, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110102122636/http://www.androlib.com/appstats.aspx. Läst 28 januari 2011. , Läst 15 september 2011
  28. ^ ”Google Play introduceras”. http://googleblog.blogspot.se/2012/03/introducing-google-play-all-your.html. Läst 24 maj 2012. 
  29. ^ Jolie O'Dell (12 maj 2011). ”Androids Unite: How Ice Cream Sandwich Will End the OS Schism”. Mashable. http://mashable.com/2011/05/12/ice-cream-sandwich/. Läst 9 juni 2011. 
  30. ^ Laura June (6 september 2010). ”Toshiba AC100 Android smartbook hits the United Kingdom”. Engadget. http://www.engadget.com/2010/09/06/toshiba-ac100-android-smartbook-hits-the-united-kingdom/. Läst 9 juni 2011. 
  31. ^ ”T-Mobile Unveils the T-Mobile G1 - the First Phone Powered by Android”. HTC. http://www.htc.com/www/press.aspx?id=66338&lang=1033. Läst 19 maj 2009. 
  32. ^ Steve Lohr (8 maj 2011). ”Suit Opens a Window Into Google”. The New York Times. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2011/05/09/technology/09google.html?scp=1&sq=Skyhook%20Wireless%20v.%20Google%20Case%20Yields%20E-Mail%20Insight&st=cse. Läst 16 februari 2012. 
  33. ^ ”AppAnalysis.org: Real Time Privacy Monitoring on Smartphones”. Arkiverad från originalet den 7 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120207071142/http://appanalysis.org/faq.html. Läst 21 februari 2012. 
  34. ^ Ganapati, Priya (30 september 2010). ”Study Shows Some Android Apps Leak User Data Without Clear Notifications | Gadget Lab”. Wired.com. http://www.wired.com/gadgetlab/2010/09/data-collection-android/. Läst 30 januari 2012. 
  35. ^ McFerran, Damien (17 april 2012). ”Best custom ROMs for the Samsung Galaxy S2 | Reviews | CNET UK”. Reviews.cnet.co.uk. Arkiverad från originalet den 15 september 2012. https://web.archive.org/web/20120915133546/http://reviews.cnet.co.uk/mobile-apps/best-custom-roms-for-the-samsung-galaxy-s2-50007658/. Läst 15 september 2012. 
  36. ^ ”CyanogenMod Has Now Been Installed On Over 2 Million Devices, Doubles Install Numbers Since January”. Androidpolice.com. 28 maj 2012. http://www.androidpolice.com/2012/05/28/cyanogenmod-has-been-installed-over-2-million-times-doubles-install-numbers-since-january/. Läst 15 september 2012. 
  37. ^ http://developer.android.com/tools/sdk/eclipse-adt.html
  38. ^ Android 3.2 Platform and Updated SDK tools, 15 juli 2011.
  39. ^ Android 4.2 Jelly Bean official
  40. ^ R, Rahul (12 november 2014). ”International Business Times UK”. http://www.ibtimes.co.uk/android-l-lollipop-may-begin-rollout-older-nexus-devices-check-your-smartphones-tablets-now-1474389. Läst 8 oktober 2016. 
  41. ^ ”Official Android Blog” (på amerikansk engelska). https://android.googleblog.com/2015/10/get-ready-for-sweet-taste-of-android-60.html. Läst 8 oktober 2016. 
  42. ^ ”Official Android Blog” (på amerikansk engelska). https://android.googleblog.com/2016/08/android-70-nougat-more-powerful-os-made.html. Läst 8 oktober 2016. 
  43. ^ Mithun Chandrasekhar (2 februari 2011). ”Google's Android Event Analysis”. AnandTech. http://www.anandtech.com/show/4150/googles-android-event-analysis/2. Läst 5 februari 2011. ”I confirmed this with Google; Honeycomb, at least in the current form, will not be coming to non-tablet devices.” 
  44. ^ Rapheal, JR. ”Will Android Honeycomb come to smartphones?”. Computerworld. Arkiverad från originalet den 8 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110708192146/http://blogs.computerworld.com/17642/android_honeycomb_smartphones. Läst 24 februari 2011. 
  45. ^ Patel, Nilay (15 februari 2011). ”Next version of Android will combine Gingerbread and Honeycomb, arrive on a six-month cycle”. Engadget. http://www.engadget.com/2011/02/15/next-version-of-android-will-combine-gingerbread-and-honeycomb/. 
  46. ^ John D. Sutter (4 februari 2011). ”Why does Google name its Android products after desserts?”. CNN. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121007183111/http://articles.cnn.com/2011-02-04/tech/google.honeycomb.android.names_1_google-android-android-os-randall-sarafa?_s=PM%3ATECH. Läst 19 september 2012. 
  47. ^ ”Android Platform Overview”. Arkiverad från originalet den 22 september 2012. https://web.archive.org/web/20120922202532/http://source.android.com/source/overview.html. Läst 19 september 2012. 

Externa länkar

v • r
Mobiloperativsystem
Unixliknande
Linux-baserade
Access Linux · Aliyun OS · Android · (Baidu Yi · OPhone · Replicant · Ubuntu for Android) · Bada · Mer · Tizen · Meego · (Maemo · Moblin) · Qt Extended · SHR · (OpenEmbedded · (Familiar Linux · OpenZaurus · KaeilOS) · Openmoko · (Qt Extended Improved · Ångström distribution)) · webOS · Firefox OS
Övriga
BlackBerry Tablet OS · IOS (Iphone OS)
Övriga
BlackBerry OS · GEOS · Nintendo DSi · Nintendo 3DS · Nokia OS · (S30 · S40) · Palm OS · PSP · Symbian · (UIQ · S60 · S80 · S90) · Windows CE · Windows Mobile · Windows Phone · Windows RT · Windows 8
Relaterade plattformar
BREW · Java ME/JavaFX Mobile · LiMo
Se även: Smartmobil
v • r
Google
Lista över Googles tjänster och produkter
Söktjänster
Operativsystem
Hårdvara
Programvaror
Webbaserade tjänster
Övrigt
Nedlagda eller sålda tjänster
Auktoritetsdata