Eckerö
- Ej att förväxla med Ekerö.
- För fartyget, se M/S Eckerö.
| Eckerö | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap |  Åland
| |
| Administrativt centrum | Överby | |
| Area | 752,67 km²[1] | |
| - land | 107,72 km² | |
| Folkmängd | 933 (2021-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 8,66 invånare/km² | |
| Politik | ||
| - Kommun-/stadsdirektör | Raine Katajamäki | |
| - Kommunfullmäktiges ordförande |
Anders Svebilius | |
| - Kommunstyrelsens ordförande |
Mikael Selander | |
| Kommunkod | 043 | |
| Geonames | 3041809 | |
| Läge - Latitud: - Longitud: |
60°12′00″N 19°37′00″Ö / 60.20000°N 19.61667°Ö | |
| Språk - Svenska: - Finska: - Övriga: |
88,7 %[3] 5,1 %[3] 6,2 %[3] | |
| Administrativa data | | |
 | ||
| Webbplats: www.eckero.ax | ||
Eckerö är både en ö och en kommun i landskapet Åland i Finland. Eckerö är Ålands och Finlands västligaste kommun och har 933 invånare. Avståndet till Ålands enda stad, Mariehamn, som numera nås via en broförbindelse, är 35 km.
Etymologi
Eckerö kan antas ha åsyftat den västligare av de två stora öar som har sammansmält i våra dagars Eckerö. Förledet anses vara en gammal genitiv av ek. Namnet är identiskt med Ekerö i Mälaren och Öckerö i Bohuslän.[4] Tanken på uppkallelse efter det förra har framkastats [5], men har inte rönt understöd.[6]
Geografi
Förutom huvudön, Eckerö, består kommunen Eckerö av cirka 200 öar till av varierande storlek.[7] Eckerös centralort är Storby.[7] Andra byar är Björnhuvud, Finbo, Kyrkoby, Marby, Torp och Överby. Områdena Degersand och Skeppsvik hör till Torp by medan Skag hör till Kyrkoby. Här finns också öarna Emskär, Högsten (med båk) och grundet Storbrotten, naturreservatet Träsket och viken Kyrksundet[8] samt sundet Käringsund. Finbofjärden och Marsund skiljer Eckerö från Hammarland.
Sevärdheter
- Eckerö kyrka från slutet av 1200-talet vid Kyrksundet.[9]
- Eckerö post- och tullhus, ritat av Engel och Carlo Bassi, med Postrotemuseum.[10]
- Årligen genomförs Postrodden till minne av den riskabla postgången över Ålands hav.[9]
- Käringsunds fiskeläge är en unik miljö med ett femtiotal sjöbodar och båthus. Åtskilliga scener i filmen Tjorven och Mysak, som är en del av Astrid Lindgrens klassiker Vi på Saltkråkan, spelades in här sommaren 1966.[9]
- Ålands jakt- och fiskemuseum ligger intill Fiskelägets grå bodar i Käringsund.[11]
- Labbas Hembygds- och Bankmuseums står på platsen för den optiska telegraf som från 1700-talets slut sammanlänkade Eckerö-Signilskär-Grisslehamn. I hembygdsgården finns också ett bankmuseum.[12]
- Gästhemmet Ängstorp i Storby var en gång det gamla postkontoret från 1778. Ängstorp lär vara det enda svenskbyggda postkontor från denna tid som finns kvar i ursprungligt skick.[9]
- Midsommarstången i Storby är en av världens största. Uppemot 30 bybor behövs för att med handkraft resa stången som är en av de få kvarvarande midsommarstänger som har kvar den traditionella utsmyckningen.
Bildgalleri
-
Eckerö kyrka. -
Eckerö post- och tullhus. -
Käringsunds fiskeläge. -
Eckeröhallen.
Turism
Turismen är viktig för Eckerö[7] och man har en utvecklad turistnäring med restauranger, hotell, gästhem, campingplatser, caféer, stugbyar och övernattningsstugor. Eckerö är känt som en turistkommun för barnfamiljer. Ett flertal barnvänliga sandstränder finns i kommunen, bland annat Degersand med Ålands enda dynlandskap.
Eckerö ligger högt på listan över platser med mest soltimmar i Norden. I Eckerö finns det en artonhåls golfbana, ett flertal minigolfanläggningar och även en pay- and playbana. I kommunen finns också en av norra Europas största idrottshallar, Eckeröhallen. Den är flitigt använd av besökande idrottslag från hela Norden.
Kommunikationer
Till Eckerö kommer man med Eckerö Linjens färjor från Grisslehamn på Väddö i Sverige till Berghamn i Storby. Resan tar knappt 2 timmar. Man kan också välja att åka till Mariehamn eller Långnäs med de färjor som går från Helsingfors, Kapellskär, Stockholm, Åbo och Tallinn.
Demografi
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Eckerö kommun 1975–2020[13] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 736 | |||
| 1980 | 685 | |||
| 1985 | 769 | |||
| 1990 | 811 | |||
| 1995 | 823 | |||
| 2000 | 830 | |||
| 2005 | 925 | |||
| 2010 | 943 | |||
| 2015 | 935 | |||
| 2020 | 958 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[14][15]
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källor
Noter
- ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ [a b c] ”Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 8 september 2019.
- ^ Lars Hellberg (1987), Ortnamnen och den svenska bosättningen på Åland / Lars Hellberg., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529888, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022790
- ^ Huldén, Lars, 1997c: Sockennamnet Vörå i saklig belysning. I: Ord och några visor tillägnade Kurt Zilliacus 21.7.1997. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. B:18.
- ^ ”Eckerö - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2014. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2/eckero-eckero/.
- ^ [a b c] ”Eckerö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ecker%C3%B6. Läst 16 december 2021. [inloggning kan krävas]
- ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=500. Läst 17 januari 2018.
- ^ [a b c d] ”Sevärdheter”. Eckerö kommun. Arkiverad från originalet den 9 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130609072003/http://www.eckero.ax/turistinfo/117?sublevel=142. Läst 2 september 2012.
- ^ ”Eckerö Post- och Tullhus”. Eckerö kommun. Arkiverad från originalet den 24 april 2013. https://archive.is/20130424061616/http://www.eckero.ax/museer/eckeroe-post-och-tullhus. Läst 2 september 2012.
- ^ ”Ålands Jakt- och Fiskemuseum”. Eckerö kommun. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305102328/http://www.eckero.ax/museer/jakt-och-fiskemuseum. Läst 2 september 2012.
- ^ ”Labbas Hembygds- och bankmuseum”. Eckerö kommun. Arkiverad från originalet den 24 april 2013. https://archive.is/20130424055305/http://www.eckero.ax/museer/labbas-hembygdsmuseum. Läst 2 september 2012.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
- ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
Externa länkar
- Eckerö kommun
- Eckerö i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
| |||||||
