Gloria Steinem

Gloria Steinem
Gloria Steinem 2016.
FöddGloria Marie Steinem[1]
25 mars 1934 (90 år)[2]
Toledo, Ohio, USA[2]
VistelseortNew York[3]
NationalitetUSA amerikansk[2]
Alma materSmith College[4]
Yrke/uppdragFörfattare och journalist för tidningarna Ms. och New York[5]
Politisk rörelseFeminism[5]
MakeDavid Bale
(2000–03; hans död)[1]
BarnChristian Bale (styvson)[6][7]
Namnteckning
Webbplats
www.gloriasteinem.com

Gloria Marie Steinem (uttal: ['stainəm]), född 25 mars 1934 i Toledo i Ohio, är en amerikansk feminist och journalist. Hon blev en ledande röst för den andra vågens feminism under det sena 1960-talet och tidiga 1970-talet.[1][2][5]

Hon var krönikör i New York magazine och grundare av Ms. magazine.[5] 1969 publicerade hon en artikel, "After Black Power, Women's Liberation",[8] som gjorde henne känd inom USA som en ledare för den feministiska rörelsen.[9]

2005 grundade Steinem tillsammans med Jane Fonda och Robin Morgan Women's Media Center. Organisationens syfte är att "synliggöra och ge kvinnor makt inom media".[10][a]

Steinem reser numera runt i världen som organisatör och föreläsare och är talesperson i jämlikhetsfrågor.[3]

Biografi

Uppväxt

Steinem föddes i Toledo i Ohio den 25 mars 1934.[2] Hennes mor Ruth (född Nuneviller) var presbyterian med skotsk och tysk härstamning, och hennes far Leo Steinem var son till judiska immigranter från Tyskland och Polen.[11][12] Hennes farmor Pauline Perlmutter Steinem var ordförande för utbildningskommittén för National Woman Suffrage Association, en delegat till 1908 års International Council of Women och den första kvinnan som valdes in i Toledos utbildningsstyrelse.[13] Pauline räddade också flera medlemmar ur sin släkt från Förintelsen.[13]

Familjen Steinem bodde och reste runt i en husbil som fadern använde i sitt yrke som resande antikhandlare.[13] Innan dottern föddes fick hennes mor Ruth vid 34 års ålder ett nervöst sammanbrott som gjorde henne sängliggande och drabbad av återkommande vanföreställningar som stundom blev våldsamma.[14] Hon förändrades "från en energisk, utåtriktad, bokälskande" kvinna till "någon som var rädd för att vara ensam, som inte kunde hålla sig kvar i verkligheten länge nog för att behålla ett arbete, och som sällan kunde koncentrera sig länge nog för att läsa en bok.[14][b] Ruth var under långa perioder inlagd på mentalsjukhus.[14] Gloria Steinem var tio år när föräldrarna 1944 till slut skildes.[14] Hennes fader flyttade till Kalifornien för att söka arbete, medan hon och hennes mor fortsatte att bo tillsammans i Toledo.[14]

Trots att föräldrarna skilde sig på grund av moderns sjukdom, var det inte ett resultat av chauvinism från faderns sida, och Steinem menar sig ha "förstått och aldrig klandrat honom för skilsmässan."[15][c] Ändå hade skilsmässan en stor inverkan på hennes personlighet; fadern hade som resande försäljare inte gett mycket finansiell stabilitet till familjen, men efter skilsmässan blev situationen än värre. Steinem tolkade sin mors oförmåga att behålla sitt arbete som ett tecken på samhällets aversion mot yrkesverksamma kvinnor.[15] Hon tolkade också den allmänna likgiltigheten hos läkarna gentemot sin mor som en generell antipati mot kvinnor.[15] Senare har Steinem beskrivit sin mors erfarenhet som en viktig insikt om samhällets orättvisor.[16] Det perspektivet övertygade Steinem om att kvinnor saknade social och politisk jämlikhet.[16]

Steinem gick på Waite High School i Toledo och Western High School i Washington, D.C., där hon senare tog studenten.[17][18] Hon studerade sedan vid Smith College,[4] en institution där hon fortfarande är aktiv.[3] Under sent 1950-tal tillbringade Steinem två år i Indien på ett stipendium (Chester Bowles Asian Fellow).[19] Efter att hon återvänt till USA blev hon chef (director) för Independent Research Service, en organisation som grundades efter en donation som senare visade sig vara från CIA.[20] Hon arbetade för att skicka icke-kommunistiska studenter till 1959 års Världsungdomsfestival.[20] 1960 anställdes hon av Warren Publishing som den första anställda vid Help! magazine.[21]

Journalistisk karriär

Clay Felker, som var featureredaktör för tidskriften Esquire gav frilansförfattaren Steinem vad hon senare kallade sitt första "riktiga uppdrag", en artikel om preventivmedel.[22] Artikeln publicerades 1962 och handlade om hur kvinnor tvingas välja mellan jobb och äktenskap, vilket var ett år före Betty Friedans book Den feminina mystiken.[22][23]

1963, medan hon arbetade på en artikel för Huntington Hartfords tidskrift Show, var Steinem anställd som Playboy Bunny vid Playboy Club i New York.[24] Artikeln, som publicerades 1963 under rubriken "A Bunny's Tale", ackompanjerades av en bild av Steinem i bunny-uniform och handlade om hur kvinnor behandlas vid dessa klubbar.[25] Steinem vidhåller att hon är stolt över arbetet hon utförde med att skriva om bunny-flickornas utsatta arbetsförhållanden, särskilt vad gäller de sexuella kraven som låg i utkanten av vad som är lagligt.[26][27] Dock ledde publiceringen av artikeln till att Steinem ett tag inte kunde få andra uppdrag; hon menade själv att "eftersom jag nu hade blivit en Bunny – oavsett varför."[26][28][d] Steinem fick så småningom (1968) ett arbete på Felkers nya tidskrift New York.[22]

Däremellan gjorde hon 1964 en intervju med John Lennon för tidskriften Cosmopolitan.[29] 1965 skrev hon för NBC-TV:s satirserie That Was The Week That Was, med det återkommande inslaget "Surrealism in Everyday Life".[30]

1969 bevakade hon en abort-aktion i källaren till en kyrka i stadsdelen Greenwich för tidskriften New York.[31][32] Steinem hade själv gjort abort i London vid 22 års ålder.[33] Hon kände vad hon själv benämnde som "ett stort klick" vid aktionen och har senare sagt att hon inte "började mitt liv som en aktiv feminist" förrän den dagen.[32][e] Hon har därefter skrivit:

” "Det [abort] är meningen att få oss att känna oss som en dålig människa. Men jag måste säga att jag aldrig har känt så. Jag brukade sitta och försöka räkna ut hur gammalt barnet skulle ha varit, för att försöka få mig själv att känna dåligt samvete. Men jag kunde inte det! Jag tror att den person som sa: 'Raring, om män kunde bli gravida, skulle abort vara ett sakrament' hade rätt. För min del visste jag att det var första gången jag hade tagit ansvar för mitt eget liv. Jag tänkte inte bara låta saker hända mig. Jag skulle styra mitt liv, och därför kändes det positivt. Men ändå berättade jag det inte för någon. För jag visste att där ute var det inte [positivt]." „
– Gloria Steinem[33][f]

1972 var Steinem med och grundade den feministiska tidskriften Ms. med Dorothy Pitman Hughes. Tidskriften började som en specialutgåva av New York. Det första numret finansierades av Clay Felker.[22] De 300 000 testexemplaren såldes slut i hela USA på åtta dagar.[34][35] Inom några veckor hade Ms. fått 26 000 prenumeranter och över 20 000 läsarbrev.[35] Tidskriften såldes 2001 till Feminist Majority Foundation, men Steinem syns fortfarande i redaktionsrutan som en av de sex grundarna och finns med i tidskriftens rådgivande styrelse.[35]

Samma år blev Steinem den första kvinnan att tala vid National Press Club.[36]

I en halvt satirisk essä för Cosmopolitan skrev Steinem 1978 om en värld där män menstruerade istället för kvinnor. Hon avslutar essän med att i en sådan värld skulle menstruation bli ett tecken på ära och män skulle jämföra sina plågor, snarare än ett tecken på skam som det är för kvinnor.[37]

Politisk aktivism

1959 ledde Steinem en grupp aktivister i Cambridge i Massachusetts som anordnade festivalen Independent Service for Information on the Vienna. Där propagerade man för att amerikaner skulle medverka i Världsungdomsfestivalen, ett Sovjetsponsrat men demokratiskt ungdomsevenemang.

Gloria Steinem skrev 1968 under protestlistan för att vägra betala skatt så länge Vietnamkriget pågick.[38]

Hennes stora genombrott som feministisk ledargestalt[9] kom 1969 då hon publicerade artikeln "After Black Power, Women's Liberation".[39] Som feministledare stred hon för Equal Rights Amendment, bland annat som vittne 1970 inför senatens rättsliga utskott.[40][41] Samma år gav hon ut essän om en utopi med jämlikhet mellan könen, "What It Would Be Like If Women Win", i tidskriften Time.[42]

Tillsammans med över 300 andra kvinnor (däribland Betty Friedan och Shirley Chisholm) grundade Steinem den 10 juli 1971 National Women's Political Caucus (NWPC).[43] Där höll hon inledningstalet "Address to the Women of America", som bland annat innehöll följande:

” Detta är ingen enkel reform. Det här är verkligen en revolution. Kön och ras, därför att de är enkla och synliga skillnader, har varit de primära sätten att organisera människor i högre och lägre grupper och i billig arbetskraft på vilket detta system beror. Vi talar om ett samhälle där det inte finns några roller förutom de som väljs eller de som förtjänas. Vi pratar egentligen om humanism. „
– Gloria Steinem[44][g]
Steinem, 1972, på en presskonferens för Women's Action Alliance.

När Shirley Chisholm ställde upp som presidentkandidat 1972, ställde Steinem upp som delegatkandidat vid primärvalet i New York. Steinem förlorade dock.[45]

Steinem, som läste den tecknade serien Wonder Woman under sin uppväxt, var också en nyckelspelare när seriefiguren Wonder Woman återfick sina krafter och traditionella kläder i nummer 204 (januari-februari 1973).[46] När Steinem fick veta att den mest berömda kvinnliga superhjälten hade förlorat sina krafter, placerade hon Wonder Woman på omslaget till det första numret av Ms. (1972), tillsammans med en positiv essä om seriefiguren. Warner Communications, som ägde DC Comics, var en av investerarna bakom Ms..[47]

Steinem blev gripen utanför den sydafrikanska ambassaden 1984, tillsammans med flera kongressledamöter och civilrättsaktivister. Hon greps för störande beteende, efter att ha protesterat mot Sydafrikas apartheid-system.[48]

När Kuwaitkriget startade 1991, protesterade Steinem tillsammans med de framträdande feministerna Robin Morgan och Kate Millett offentligt mot att USA skulle gå in i Mellanöstern. De påstod att det sagda målet att "skydda demokratin" var en rökridå.[49]

Under Clarence Thomas nomineringsprocess till USA:s högsta domstol 1991 blev han anklagad för sexuella trakasserier av medhjälparen Anita Hill. Steinem gav sitt stöd till Hill och föreslog att Hill en dag själv skulle sitta i högsta domstolen.[50]

Steinem var också 1992 en av grundarna till Choice USA. Den är en ideell organisation som mobiliserar och ger fortsatt stöd till ungdomar som arbetar politiskt för rätten till abort.[51][52][53]

1993 var Steinem medproducent till och berättare i en Emmy-vinnande TV-dokumentär om barnmisshandel, Multiple Personalities: The Search for Deadly Memories. (HBO).[3] Tillsammans med Rosilyn Heller var hon samma år också medproducent till en TV-film, Better Off Dead (Lifetime), som undersökte de parallella krafter som både är emot abort och stöder dödsstraff.[3]

Steinem på Brighton High School, Brighton, Colorado, i november 2008

Steinem har in på 2010-talet fortsatt att uppträda som föreläsare.[54][55]

I en intervju har Steinem sagt:

” Jag tror att det är något av en slump att jag blev symbol för kvinnorörelsen. En kvinnlig kongressledamot, till exempel, kan identifieras som en kongressledamot. Det betyder inte att hon skulle vara mindre feminist men hon identifieras med den närmaste manliga motsvarigheten. Tja, jag har ingen manlig motsvarighet så pressen måste identifiera mig med rörelsen. Jag antar att jag skulle kunna benämnas som en journalist, men eftersom Ms. är en del av en rörelse och inte en vanlig tidskrift, identifieras jag med rörelsen. Det finns inget annat fack att stoppa in mig i." „
– Gloria Steinem[56][h]

Trots att Steinem ibland förknippas med det feministiska slagordet "En kvinna behöver en man lika mycket som en fisk behöver en cykel" var det inte hon som myntade det. Det var Irina Dunn,[57] något som Steinem till och med skrivit till tidskriften Time för att få rättat.[58] Däremot var Steinem en av dem som hjälpte till att popularisera frasen.

Privatliv

Steinem diagnostiserades med bröstcancer 1986[59] och trigeminusneuralgi 1994.[60]

Den 3 september 2000, vid 66 års ålder, gifte sig Steinem med David Bale, far till skådespelaren Christian Bale.[4][61] Steinem och Bale hann vara gifta i tre år innan han dog av lymfom i hjärnan den 30 december 2003. Då var han 62 år gammal.[62]

Tidigare har hon haft ett förhållande med förläggaren Mortimer Zuckerman.[63]

Bibliografi

Utmärkelser

  • "American Civil Liberties Union of Southern California's Bill of Rights Award"[3]
  • "American Humanist Association's 2012 Humanist of the Year" (2012)[3]
  • "Biography magazine's 25 most influential women in America" (Steinem angavs som en av dem)[3]
  • Clarion Award[3]
  • DVF Lifetime Leadership Award (2014)[64]
  • Emmy, omnämnande för utmärkt författande för TV[3]
  • "Esquire's 75 greatest women of all time" (Steinem angavs som en av dem) (2010)[65]
  • "Equality Now's international human rights award", delat mellan Steinem och Efua Dorkenoo (2000) [66]
  • Front Page Award[3]
  • Tidskriften Glamours "The 75 Most Important Women of the Past 75 Years" (Steinem angavs som en av dem) (2014) [67]
  • "Lambda Legal Defense and Education Fund's Liberty Award"[3]
  • "The Ms. Foundation for Women's Gloria Awards", som delas ut årligen sedan 1988, är uppkallat efter Steinem.[68]
  • National Gay Rights Advocates Award[3]
  • "National Magazine Awards"[3]
  • National Women's Hall of Fame, invald 1993[3]
  • "New York Women's Foundation's Century Award" (2014)[69]
  • "Parenting magazine's Lifetime Achievement Award" (1995)[3]
  • Penney-Missouri Journalism Award[3]
  • Presidential Medal of Freedom (2013)[70][71][72]
  • Rutgers University annonserade i september 2015 en betald position ('endowed chair') i Steinems namn, att utdelas till någon som uppvisar Steinems värdegrund av jämlik representation inom media.[73][74]
  • "Sara Curry Humanitarian Award (2007)"[75]
  • "Simmons College's Doctorate of Human Justice"[3]
  • "Society of Professional Journalists' Lifetime Achievement in Journalism Award"[3]
  • Supersisters idolkort (kort nummer 32 bar Steinems namn och bild) (1979)[76]
  • Förenta nationernas Ceres-medalj[3]
  • Förenta nationernas "Society of Writers Award"[3]
  • "University of Missouri School of Journalism Award for Distinguished Service in Journalism"[3]
  • Women's Sports Journalism Award[3]

Anmärkningar

  1. ^ Originalcitat: "to make women visible and powerful in the media."
  2. ^ Originalcitat: "from an energetic, fun-loving, book-loving" woman into "someone who was afraid to be alone, who could not hang on to reality long enough to hold a job, and who could rarely concentrate enough to read a book."[14]
  3. ^ Originalcitat:"understood and never blamed him for the breakup."[15]
  4. ^ Originalcitat: "because I had now become a Bunny – and it didn't matter why."[26][28]
  5. ^ Originalcitat:"begin my life as an active feminist" until that day."[32]
  6. ^ Originalcitat:"It [abortion] is supposed to make us a bad person. But I must say, I never felt that. I used to sit and try and figure out how old the child would be, trying to make myself feel guilty. But I never could! I think the person who said: 'Honey, if men could get pregnant, abortion would be a sacrament' was right. Speaking for myself, I knew it was the first time I had taken responsibility for my own life. I wasn't going to let things happen to me. I was going to direct my life, and therefore it felt positive. But still, I didn't tell anyone. Because I knew that out there it wasn't [positive]."[33]
  7. ^ Originalcitat: "This is no simple reform. It really is a revolution. Sex and race because they are easy and visible differences have been the primary ways of organizing human beings into superior and inferior groups and into the cheap labor on which this system still depends. We are talking about a society in which there will be no roles other than those chosen or those earned. We are really talking about humanism.[44]
  8. ^ Originalcitat: "I think the fact that I've become a symbol for the women's movement is somewhat accidental. A woman member of Congress, for example, might be identified as a member of Congress; it doesn't mean she's any less of a feminist but she's identified by her nearest male analog. Well, I don't have a male analog so the press has to identify me with the movement. I suppose I could be referred to as a journalist, but because Ms. is part of a movement and not just a typical magazine, I'm more likely to be identified with the movement. There's no other slot to put me in."[56]

Källhänvisningar

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

  1. ^ [a b c] ”Gloria Steinem Fast Facts”. CNN. 6 september 2014. http://www.cnn.com/2013/11/28/us/gloria-steinem-fast-facts/. Läst 9 november 2014. 
  2. ^ [a b c d e] ”Gloria Steinem”. historynet.com. http://www.historynet.com/gloria-steinem. Läst 8 november 2014. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] ”The Official Website of Author and Activist Gloria Steinem – Who Is Gloria?”. Gloriasteinem.com. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221110011/http://www.gloriasteinem.com/who-is-gloria. Läst 1 mars 2014. 
  4. ^ [a b c] ”Gloria Steinem”. Biography.com. http://www.biography.com/people/gloria-steinem-9493491#synopsis. Läst 1 juni 2010. 
  5. ^ [a b c d] ”Gloria Steinem”. Encyclopedia of World Biography. 9 juli 2004. http://www.encyclopedia.com/topic/Gloria_Steinem.aspx. Läst 9 november 2014. 
  6. ^ ”Feminist Dad of the Day: Christian Bale”. Women and Hollywood. 25 juli 2012. Arkiverad från originalet den 9 november 2014. https://web.archive.org/web/20141109172645/http://blogs.indiewire.com/womenandhollywood/feminist-dad-of-the-day-christian-bale. Läst 9 november 2014. 
  7. ^ Denes, Melissa (16 januari 2005). ”'Feminism? It's hardly begun'”. The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2005/jan/17/gender.melissadenes. Läst 31 december 2014. 
  8. ^ Steinem, Gloria (7 april 1969). ”Gloria Steinem, After Black Power, Women's Liberation”. New York Magazine. http://nymag.com/news/politics/46802/. Läst 12 mars 2013. 
  9. ^ [a b] ”Gloria Steinem, Feminist Pioneer, Leader for Women's Rights and Equality”. The Connecticut Forum. https://www.ctforum.org/panelist/gloria-steinem. Läst 9 november 2014. 
  10. ^ ”The Invisible Majority – Women & the Media”. Feminist.com. http://www.feminist.com/activism/wmc36.html. Läst 9 november 2014. 
  11. ^ ”Gloria Steinem”. Jewish Women's Archive. http://jwa.org/feminism/_html/JWA067.htm. Läst 8 november 2014. 
  12. ^ ”Ancestry of Gloria Steinem”. Wargs.com. http://www.wargs.com/other/steinem.html. Läst 20 juli 2012. 
  13. ^ [a b c] Pogrebin, Letty Cottin (20 mars 2009). ”Gloria Steinem”. Jewish Women's Archive. http://jwa.org/encyclopedia/article/steinem-gloria. Läst 20 juli 2012. 
  14. ^ [a b c d e f] Steinem, Gloria (1983). Outrageous Acts and Everyday Rebellions. Holt, Rinehart, and Winston. Sid. 140–142. ISBN 978-0-03-063236-5. 
  15. ^ [a b c d] Marcello, Patricia: Gloria Steinem: A Biography. Westport, CT: Greenwood Press, 2004. s. 20.
  16. ^ [a b] Steinem, Gloria (1984). Outrageous Acts and Everyday Rebellions (1). New York: Henry Holt & Co. 
  17. ^ ”Classmates remember Steinem's Toledo days”. Toledo Free Press. Arkiverad från originalet den 9 november 2014. https://web.archive.org/web/20141109010105/http://www.toledofreepress.com/2008/05/02/classmates-remember-steinems-toledo-days/. Läst 8 november 2014. 
  18. ^ ”Gloria Steinem class of 1952”. Western High School. http://westernhighschool-dc.org/steinem_g.html. Läst 8 november 2014. 
  19. ^ Bird, Kai (1992). The Chairman: John J. McCloy, the making of the American establishment. Simon & Schuster. Sid. 483–484. 
  20. ^ [a b] ”C.I.A. Subsidized Festival Trips; Hundreds of Students Were Sent to World Gatherings”. The New York Times. 21 februari 1967. https://www.nytimes.com/1967/02/21/archives/cia-subsidized-festival-trips-hundreds-of-students-were-sent-to.html. 
  21. ^ Cooke, Jon. ”Wrightson's Warren Days”. TwoMorrows. http://twomorrows.com/comicbookartist/articles/04warren.html. Läst 1 juni 2010. 
  22. ^ [a b c d] Mclellan, Dennis (2 juli 2008). ”Clay Felker, 82; editor of New York magazine led New Journalism charge”. Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/2008/jul/02/local/me-felker2. Läst 23 november 2008. 
  23. ^ Fox, Margalit (5 februari 2006). ”Betty Friedan, Who Ignited Cause in 'Feminine Mystique,' Dies at 85”. Outrageous Acts and Everyday Rebellions. http://www.nytimes.com/2006/02/05/national/05friedan.html?ex=1296795600&en=30472e5004a66ea3&ei=5090. Läst 10 november 2014. 
  24. ^ Kolhatkar, Sheelah (18 december 2005). ”Gloria Steinem”. The New York Observer. http://www.observer.com/node/38125. Läst 1 juni 2010. 
  25. ^ Steinem, Gloria (maj 1963). ”A Bunny's Tale”. Show. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218105108/http://dlib.nyu.edu/undercover/sites/dlib.nyu.edu.undercover/files/documents/uploads/editors/Show-A%20Bunny%27s%20Tale-Part%20One-May%201963.pdf. Läst 10 november 2014. 
  26. ^ [a b c] Steinem, Gloria (9 juli 1995). ”I Was a Playboy Bunny”. Outrageous Acts and Everyday Rebellions. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140809010452/http://www.gloriasteinem.com/storage/I%20Was%20a%20Playboy%20Bunny.pdf. Läst 10 november 2014. 
  27. ^ News, ABC (9 juli 2011). ”Interview With Gloria Steinem”. ABCNews. https://www.youtube.com/watch?v=DbN5tyZ5IvE. Läst 10 november 2014. 
  28. ^ [a b] ”For feminist Gloria Steinem, the fight continues (interview)”. Minnesota Public Radio. 15 juni 2009. http://minnesota.publicradio.org/display/web/2009/06/15/midmorning1/. Läst 20 juli 2012. 
  29. ^ Elizabeth Thomson; David Gutman (1987). The Lennon Companion: Twenty-Five Years of Comment. Da Capo Press. Sid. 30. ISBN 978-0-306-81270-5. https://books.google.com/books?id=Dv8WYy1nuV8C&pg=PA38. 
  30. ^ Patricia Cronin Marcello (2004). Gloria Steinem: A Biography. Greenwood Publishing Group. Sid. 14. ISBN 978-0-313-32576-2. https://books.google.com/books?id=WcyRSrnAXaEC&pg=PR14. Läst 22 juli 2013. 
  31. ^ Steinem, Gloria (6 april 1998). ”30th Anniversary Issue / Gloria Steinem: First Feminist”. Nymag.com. http://nymag.com/nymetro/news/people/features/2438/. Läst 20 juli 2012. 
  32. ^ [a b c] Pogrebin, Abigail (30 oktober 2011). ”An Oral History of 'Ms.' Magazine”. Nymag.com. http://nymag.com/news/features/ms-magazine-2011-11/. Läst 20 juli 2012. 
  33. ^ [a b c] Rachel Cooke (13 november 2011). ”Gloria Steinem: 'I think we need to get much angrier'”. London: Guardian. http://www.guardian.co.uk/books/2011/nov/13/gloria-steinem-interview-feminism-abortion. Läst 20 juli 2012. 
  34. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201052926/http://www.coloredreflections.com/decades/Decade.cfm?Dec=4&Typ=2&Sty=1&SID=152. Läst 4 november 2015. 
  35. ^ [a b c] ”Ms. Magazine History”. Msmagazine.com. 31 december 2001. http://www.msmagazine.com/about.asp. Läst 20 juli 2012. 
  36. ^ Ruth, Tam (31 december 2001). ”Gloria Steinem: No such thing as a 'feminist icon'”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/blogs/she-the-people/wp/2013/11/19/gloria-steinem-no-such-thing-as-a-feminist-icon/. Läst 10 november 2014. 
  37. ^ Steinem, Gloria (oktober 1978). ”If Men Could Menstruate”. Ms.. 
  38. ^ "Writers and Editors War Tax Protest" 30 januari 1968 New York Post
  39. ^ Steinem, Gloria (4 april 1969). ”After Black Power, Women's Liberation”. New York. http://nymag.com/news/politics/46802/. Läst 1 juni 2010. 
  40. ^ Gary Donaldson (2007). Modern America: A Documentary History of the Nation Since 1945. M.E. Sharpe. Sid. 240. ISBN 978-0-7656-1537-4. https://books.google.com/books?id=bawwNGkEWAcC&pg=PA240. Läst 22 juli 2013. 
  41. ^ ”TESTIMONY BEFORE SENATE HEARINGS ON THE EQUAL RIGHTS AMENDMENT”. Voicesofdemocracy.umd.edu. 6 maj 1970. http://voicesofdemocracy.umd.edu/steinem-testimony-speech-text/. Läst 20 juli 2012. 
  42. ^ Steinem, Gloria (31 augusti 1970). ”What It Would Be Like If Women Win”. Time Magazine. http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,876786,00.html. Läst 20 juli 2012. 
  43. ^ Jodi O'Brien (26 november 2008). Encyclopedia of Gender and Society. SAGE Publications. Sid. 652–. ISBN 978-1-4522-6602-2. https://books.google.com/books?id=Lr91AwAAQBAJ&pg=PT652. Läst 11 november 2014. 
  44. ^ [a b] Johnson Lewis, Jone. ”Gloria Steinem Quotes”. About. Arkiverad från originalet den 29 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170129004905/http://womenshistory.about.com/cs/quotes/a/qu_g_steinem.htm. Läst 11 november 2014. 
  45. ^ Freeman, Jo (februari 2005). ”Shirley Chisholm's 1972 Presidential Campaign”. University of Illinois at Chicago Women's History Project. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150126085532/http://www.uic.edu/orgs/cwluherstory/jofreeman/polhistory/chisholm.htm. Läst 11 november 2014. 
  46. ^ McAvennie, Michael; Dolan, Hannah, ed. (2010). ”1970s”. DC Comics Year By Year A Visual Chronicle. Dorling Kindersley. Sid. 154. ISBN 978-0-7566-6742-9. ”"After nearly five years of Diana Prince's non-powered super-heroics, writer-editor Robert Kanigher and artist Don Heck restored Wonder Woman's ... well, wonder."” 
  47. ^ Greenberger, Robert (2010). Wonder Woman: Amazon. Hero. Icon.. Rizzoli Universe Promotional Books. Sid. 175. ISBN 0-7893-2416-4. ”"Journalist and feminist Gloria Steinem ... was tapped in 1970 to write the introduction to Wonder Woman, a hardcover collection of older stories. Steinem later went on to edit Ms. Magazine, with the first issue published in 1972, featuring the Amazon Princess on its cover. In both publications, the heroine's powerless condition during the 1970s was pilloried. A feminist backlash began to grow, demanding that Wonder Woman regain the powers and costume that put her on a par with the Man of Steel."” 
  48. ^ ”Arrested at embassy”. Gadsden Times: s. A10. 20 december 1984. https://news.google.com/newspapers?id=97YfAAAAIBAJ&pg=2393,5208721. Läst 11 november 2014. 
  49. ^ Steinem, Gloria (20 januari 1991). ”We Learned the Wrong Lessons in Vietnam; A Feminist Issue Still”. New York Times. http://www.nytimes.com/1991/01/20/opinion/l-we-learned-the-wrong-lessons-in-vietnam-a-feminist-issue-still-839991.html. Läst 11 november 2014. 
  50. ^ Sontag, Deborah (26 april 1992). ”Anita Hill and Revitalizing Feminism”. The New York Times. http://www.nytimes.com/1992/04/26/nyregion/anita-hill-and-revitalizing-feminism.html. Läst 11 november 2014. 
  51. ^ ”Choice USA”. Choice USA. Arkiverad från originalet den 22 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120722174924/http://www.choiceusa.org/index.php?option=com_content&task=view&id=77&Itemid=2. Läst 20 juli 2012. 
  52. ^ Sheaffer, Robert (1 april 1997). ”Feminism, the Noble Lie”. Free Inquiry Magazine. http://www.debunker.com/texts/noblelie.html. Läst 11 november 2014. 
  53. ^ Grenier, Richard (25 juli 1994). ”Feminists falsify facts for effect – controversy over Gloria Steinem's use of anorexia death statistics stirs controversy over exaggeration for political effect”. Insight on the News. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141017101918/http://findarticles.com/p/articles/mi_m1571/is_n30_v10/ai_15640024/. Läst 11 november 2014. 
  54. ^ ”Gloria Steinem Pictures – Show At "Chime For Change: The Sound Of Change Live" Concert”. Zimbio. 31 maj 2013. http://www.zimbio.com/pictures/4EbMPEQyb-n/Show+Chime+Change+Sound+Change+Live+Concert/cQug0JKo9cj/Gloria+Steinem. Läst 1 mars 2014. 
  55. ^ ”Gloria Steinem Helps UN Women Unveil Beijing+20 Campaign”. Zimbio. 1 juli 2014. https://www.looktothestars.org/news/12227-gloria-steinem-helps-un-women-unveil-beijing-20-campaign. Läst 11 november 2014. 
  56. ^ [a b] Gilbert, Lynn (10 december 2012). Particular Passions: Gloria Steinem. Women of Wisdom Series (1st). New York, NY: Lynn Gilbert Inc. ISBN 978-1-61979-354-5. http://particularpassions.com/Excerpts.htm. Läst 11 november 2014. [död länk]
  57. ^ ”A woman needs a man like a fish needs a bicycle”. The Phrase Finder. http://www.phrases.org.uk/meanings/414150.html. Läst 11 november 2014. 
  58. ^ Letters, Time magazine, amerikansk upplaga, 16 september 2000 och australisk upplaga, 9 oktober 2000. Läst 11 november, 2014
  59. ^ Holt, Patricia (22 september 1995). ”Making Ms.Story / The biography of Gloria Steinem, a woman of controversy and contradictions”. The San Francisco Chronicle. http://www.sfgate.com/books/article/Making-Ms-Story-The-biography-of-Gloria-3024219.php. Läst 16 november 2014. 
  60. ^ Gorney, Cynthia (november–december 1995). ”Gloria”. Mother Jones. http://www.motherjones.com/politics/1995/11/gloria. Läst 16 november 2014. 
  61. ^ ”Feminist icon Gloria Steinem first-time bride at 66”. CNN.com. 5 september 2000. Arkiverad från originalet den 17 september 2007. https://web.archive.org/web/20070917071020/http://archives.cnn.com/2000/US/09/05/steinem.marriage.ap/index.html. Läst 16 november 2014. 
  62. ^ von Zeilbauer, Paul (1 januari 2004). ”David Bale, 62, Activist and businessman”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2004/01/01/us/david-bale-62-activist-and-businessman.html. Läst 16 november 2014. 
  63. ^ Melissa Denes. ”'Feminism? It's hardly begun' | World news”. The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2005/jan/17/gender.melissadenes. Läst 26 februari 2015. 
  64. ^ ”The Lifetime Leadership Award, Gloria Steinem”. www.dvf.com. 9 juli 2014. Arkiverad från originalet den 8 november 2014. https://web.archive.org/web/20141108202143/http://www.dvf.com/dvf-awards.html. Läst 9 november 2014. 
  65. ^ ”The 75 Greatest Women of All Time”. Esquire Magazine. maj 2010. http://www.esquire.com/women/women-issue/greatest-women-in-history#slide-17. Läst 9 november 2014. 
  66. ^ ”Read a Peace Report- Remembering our friend and colleague, Efua Dorkenoo”. Equality Now. 28 oktober 2014. http://cpnn-world.org/cgi-bin/read/articlepage.cgi?ViewArticle=1902. Läst 7 november 2014. 
  67. ^ Glamour Magazine. ”The Most Inspiring Female Celebrities, Entrepreneurs, and Political Figures: Glamour.com”. Glamour. http://www.glamour.com/inspired/2014/02/the-most-inspiring-female-celebrities-entrepreneurs-and-political-figures/38. 
  68. ^ Sophie Rosenblum (24 maj 2010). ”Women Celebrated and Supported at the 22nd Annual Gloria Awards”. NoVo Foundation. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129020928/http://novofoundation.org/novointhemedia/women-celebrated-and-supported-at-the-22nd-annual-gloria-awards/. Läst 17 november 2014. 
  69. ^ Marianne Garvey, Brian Niemietz with Molly Friedman (11 maj 2014). ”Denzel Washington dining out at SoHo hotspot causes a spicy fray”. NY Daily News. Arkiverad från originalet den 13 december 2017. https://web.archive.org/web/20171213151752/https://en.wikipedia.org/wiki/National_Women%27s_Hall_of_Fame. Läst 7 november 2014. 
  70. ^ ”Obama Awards Medal of Freedom to 16 Americans”. Voanews.com. Arkiverad från originalet den 26 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140226130736/http://www.voanews.com/content/obama-to-award-medal-of-freedom-to-sixteen-americans/1793643.html. Läst 1 mars 2014. 
  71. ^ Wilson, Teddy. ”'If We Each Have a Torch, There's a Lot More Light': Gloria Steinem Accepts the Presidential Medal of Freedom”. Rhrealitycheck.org. http://rhrealitycheck.org/article/2013/11/20/if-we-each-have-a-torch-theres-a-lot-more-light-gloria-steinem-accepts-the-presidential-medal-of-freedom/. Läst 1 mars 2014. 
  72. ^ ”Women's Media Center Congratulates Co-Founder Gloria Steinem on Presidential Medal of Freedom | Women's Media Center”. Womensmediacenter.com. 8 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203003108/http://www.womensmediacenter.com/press/entry/womens-media-center-congratulates-co-founder-gloria-steinem-on-presidential?utm_source=buffer&utm_campaign=Buffer&utm_content=bufferd3760&utm_medium=twitter. Läst 1 mars 2014. 
  73. ^ Zernike, Kate (26 september 2014). ”Rutgers to Endow Chair Named for Gloria Steinem”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2014/09/27/nyregion/rutgers-to-endow-chair-named-for-steinem.html. Läst 27 september 2014. 
  74. ^ Lin Lan (29 september 2014). ”Rutgers endows chair for feminist icon Gloria Steinem”. The Daily Targum. http://www.dailytargum.com/article/2014/09/rutgers-endows-chair-for-feminist-icon-gloria-steinem. Läst 5 oktober 2014. 
  75. ^ ”Congressional Record Volume 153, Number 18”. U.S. Congress. 30 januari 2007. http://www.gpo.gov/fdsys/pkg/CREC-2007-01-30/html/CREC-2007-01-30-pt1-PgE210.htm. Läst 1 mars 2014. 
  76. ^ Wulf, Steve (23 mars 2015). ”Supersisters: Original Roster”. Espn.go.com. http://espn.go.com/espnw/news-commentary/article/12535055/original-roster. Läst 4 juni 2015. 

Vidare läsning

  • Education of A Woman: The Life of Gloria Steinem av Carolyn Heilbrun (Ballantine Books, United States, 1995) ISBN 978-0-345-40621-7
  • Gloria Steinem: Her Passions, Politics, and Mystique av Sydney Ladensohn Stern (Birch Lane Press, 1997) ISBN 978-1-55972-409-8

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gloria Steinem.
Auktoritetsdata