Hawaii

För ön Hawaii, se Hawaii (ö). För andra betydelser, se Hawaii (olika betydelser).
Hawaii
(Mokuʻāina o Hawaiʻi)
Delstat
Hawaii markerat på USA-kartan.
Hawaii markerat på USA-kartan.
Sigill
Hymn: Hawaiʻi Ponoʻī (“Hawaii’s Own True Sons”)
Motto: Ua Mau ke Ea o ka ʻĀina i ka Pono (“The Life of the Land is Perpetuated in Righteousness”)
Smeknamn: The Aloha State
Land USA USA
Huvudstad Honolulu
Största stad Honolulu
Officiellt språk Engelska, Hawaiiska
Invånarnamn Hawaiian (se not)[1]
Koordinater 21°18′41″N 157°47′47″V / 21.31139°N 157.79639°V / 21.31139; -157.79639
Högsta punkt Mauna Kea
 - höjdläge 4 205 m ö.h.[2]
Lägsta punkt Stilla havet
 - höjdläge 0 m ö.h.[2]
Längd 2 450 km
Area (43:e) 28 311 km²
 - land 16 626 km²
Folkmängd (40:e) 1 360 301 (2010)[3]
Befolkningstäthet 81,82 invånare/km²
Inträde i unionen 21 augusti 1959 (50:e)
Legislatur Hawaiis delstatsparlamentet
Guvernör Josh Green
Viceguvernör Sylvia Luke
Tidszon UTC-10
 - sommartid Ingen sommartid
Geonames 5855797
Förkortningar HI, US-HI
Webbplats: hawaii.gov

Hawaii (hawaiiska: Mokuʻāina o Hawaiʻi) är den senaste av de 50 amerikanska delstaterna (sedan 21 augusti 1959) och är den enda delstaten som består enbart av öar. Den upptar det mesta av ögruppen Hawaiiöarna i centrala Stilla havet, sydväst om kontinentala USA, sydöst om Japan och nordost om Australien. Hawaiis naturskönhet, varma tropiska klimat, inbjudande vatten och vågor och aktiva vulkaner gör det till en populär destination för turister, surfare, biologer och vulkanologer. Tack vare sitt läge i centrala Stilla havet har Hawaii många nordamerikanska och asiatiska influenser tillsammans med en livfull lokal kultur. Hawaii har över en miljon fast bosatta invånare, tillsammans med många besökare och amerikansk militär personal. Huvudstaden är Honolulu på ön Oahu. I övriga USA stavas delstaten Hawaii, men i delstaten är det även på engelska vanligt med stavningen Hawai'i, som är från hawaiiska språket och innehåller bokstaven ʻOkina.

Delstaten omfattar nästan hela den vulkaniska ökedjan Hawaiiöarna som består av hundratals öar spridda över 2 400 km. I sydöstra änden av ögruppen finns de åtta "huvudöarna" som är (från nordväst till sydöst) Niihau, Kauai, Oahu, Molokai, Lanai, Kahoolawe, Maui och Hawaii. Den sista är den i särklass största och kallas ofta för "The Big Island" för att undvika sammanblandning med delstaten som helhet. Skärgården är geomorfologiskt och etnologiskt en del av underregionen Polynesien i Oceanien. Hawaiis yta växer kontinuerligt på grund av vulkanen Kilaueas utbrott, som har pågått en längre tid. Den hawaiianska traditionen gör vulkangudinnan Pele ansvarig för verksamheten.[källa behövs]

Enligt traditionen behängs gäster till ön med en eller flera lei, en blomsterkrans vilken hängs över huvudet ned över bröstet.

Konungariket Hawaii upprätthöll egen konsulär representation i Sverige: Konsulat i Göteborg från 1878, upphöjt till generalkonsulat 1879, vicekonsulat i Lysekil från 1879 och konsulat i Stockholm från 1880. Samtliga dessa representationer drogs in under 1890-talet.

Etymologi

Namnet Hawaii kommer från namnet på den största ön i ögruppen, Hawaii. En vanlig förklaring av namnet är att ön är döpt efter Hawaiʻiloa, en mytisk figur ur Hawaiis muntliga tradition. Han sägs ha upptäckt öarna när de först bosattes.[4][5]

Det hawaiiska ordet Hawaiʻi är väldigt likt det proto-polynesiska ordet sawaiki, ett rekonstruerat ord som betyder "hemland".[a] Det finns kognater av ordet i andra polynesiska språk, som bland annat maorins hawaiki, rarotongiskans avaiki och samoanskans savaiʻi. Enligt språkvetarna Mary K. Pūku‘i och Samuel H. Elbert[7] är "på andra håll i Polynesien Hawaiʻi, eller ett kognat av namnet, namnet på underjorden eller på förfädernas hem, men på Hawaii har namnet ingen betydelse".[8]

Historia

Arkeologiska fynd pekar mot att öarna tidigast bosattes på 300-talet,[9] troligtvis av polynesiska bosättare från Marquesasöarna, Raiatea och Bora Bora. Den första registrerade europeiska kontakten med öarna var år 1778 genom den brittiske upptäcktsresanden James Cook som kallade ögruppen Sandwichöarna.

Cook landsteg 18 januari 1778 vid Waimea på Kauai. 1779 stupade han i strid med öbefolkningen på Kaawaloa. Öarna var på denna tid delade i 4 riken, vilka dock förenades av Kamehameha I (1782–1819), som 1810 blivit kung över ett enat kungarike.[10] Han efterträddes av sin son, Kamehameha II (1818–1824), som besökte London 1824 med sin fru. Båda dog där av mässlingen.[11]

Den verklige utövaren av regeringsmakten var en av Kamehameha I:s gemåler, Kaahumanu, ända till sin död 1832. Under denna tid ägde en genomgripande förändring rum, då kristendomens infördes ifrån 1820. Kaahumanu blev döpt 1825. Kamehameha II efterträddes av Kamehameha III (1824–1854), under vars tid kristendomen (både protestantism och katolicism) befästes, liksom även mormonismen, och en konstitutionell författning utfärdades (1840 och 1852).[11]

Efterträdarna Kamehameha IV (1853–1863) och Kamehameha V (1863–1872) fullföljde detta nydaningsarbete. Med den sistnämnde utslocknade Kamehameha-ätten. Efterträdaren Lunalio dog redan 1874, med Kalākaua (1874–1891) inleddes en reaktion mot den dittillsvarande utvecklingen.[11]

Amerikansk invasion och annektering

Spänningen mellan amerikanska missionärer och lokalbefolkningen ökade med en ökad immigration från Kina och Japan, och 1893 landsattes amerikanska trupper som avsatte Kalakauas efterträdare systern Liliuokalani. Amerikanerna inrättade en republik med amerikanen S. B. Dole som president 1894.[11]

Självständigheten tog därefter i praktiken slut i och med att amerikanska och europeiska intressen tvingade Kalakaua att underteckna den så kallade Bajonett-konstitutionen. Denna inskränkte kraftigt Kalakauas administrativa befogenheter, fråntog alla asiatiska immigranter rösträtt samt krävde att de amerikaner, européer och infödda hawaiianer skulle ha en viss minimiinkomst för att få rösta. Detta innebar att nästan enbart amerikaner och européer hade rösträtt. Kort därefter annekterades Hawaii formellt av USA och blev slutligen Hawaiiterritoriet den 7 juli 1898. Sedan 21 augusti 1959 är Hawaii en av USA:s delstater.

Geografi

Huvudartikel: Hawaiiöarna
Karta över Hawaii.
Topografisk karta över Hawaii.

Hawaii är USA:s sydligaste delstat, och den västligaste efter Alaska. Den är dessutom tillsammans med Alaska den enda som ligger utanför kontinentala USA och som saknar gräns med någon annan amerikansk delstat. Hawaii är den enda amerikanska delstaten som är skild från fastlandet, är helt omgiven av vatten och ligger helt i tropikerna. Ön Hawaii (the Big Island) fortsätter att växa ytmässigt på grund av lavafloder främst från Kilauea och ligger helt i tropikerna.

Bortsett från Påskön och Pitcairn ligger Hawaii längre bort från land än någon annan landmassa på jorden. Hawaiis högsta berg, Mauna Kea är 4205 m ö.h. men är högre än Mount Everest om det mäts från botten av Stilla havet.[12]

Geologi

Samtliga Hawaiis öar har skapats av vulkaner som rest sig från havsbotten, enligt teorin om hetfläckar. Teorin hävdar att den tektoniska plattan under Stilla havet rör sig mot nordväst, medan hetfläcken håller sig stilla, vilket sakta skapar nya vulkaner. Det senaste vulkanutbrottet utanför huvudön Hawaii inträffade vid Haleakala på Maui under sent 1700-tal.

Eftersom öarna skapats på vulkaniskt vis sägs öns ursprungliga djurliv ha kommit dit genom vind (burits dit genom vinden), vågor (tagits dit genom havets vågor) och vingar (fåglar med mera som flugit dit). Hawaiis isolering har lett till att det finns ett stort antal endemiska arter på öarna.

Klimat

Hawaii har ett typiskt tropiskt klimat, förutom att temperaturen och luftfuktigheten tenderar att vara något mindre extrem jämfört med andra tropiska områden tack vare konstanta vindar från öst. Temperaturerna är varma året om och det är små skillnader mellan månaderna. På sommaren når temperaturen ofta runt 31 °C på dagen och 24 °C på natten. På vintern ligger temperaturen på dagen runt 28 °C och nattetid 18 °C. På hög höjd, framförallt på Mauna Kea och Mauna Loa kan snöfall förekomma under vintermånaderna. Mount Waialeale på ön Kauai är känd för sitt regn, då berget har världens näst högsta årsmedelnederbörd på omkring 11 m.

Klimatet varierar mycket mellan de olika öarna. Grovt kan de delas in i lovarts- och läområden baserat på hur de ligger relativt till de högre bergen. Lovartsområden får ta emot mycket mer regn än läområdena, som är torrare och soligare. Detta faktum utnyttjas av turistindustrin, som favoriserar läområden.

Berg

Rikspolitik

Eftersom Hawaii fått status som självständig delstat deltog man i valet för första gången 1960. Hawaii har stött demokrater i alla utom två presidentval (1972 och 1984, båda jordskredssegrar för republikanerna Richard Nixon och Ronald Reagan). Vid den tiden hade bara Minnesota stött republikanska kandidater färre gånger i presidentvalet.

År 2004 vann John Kerry delstatens fyra elektorsröster med en marginal på nio procentenheter med 54 % av rösterna. Alla countyn stödde den demokratiska kandidaten. År 1964 sökte favoritkandidaten senator Hiram Fong från Hawaii den republikanska presidentnomineringen, medan Patsy Mink deltog i Oregons primärval 1972.

Den Honolulu-hemmahörande Barack Obama, som då verkade som amerikansk senator från Illinois, valdes som USA:s 44:e president den 4 november 2008 och omvaldes för en andra mandatperiod den 6 november 2012. Obama vann Hawaiian Democratic Caucus den 19 februari 2008 med 76 % av rösterna. Han var den tredje Hawaii-födda kandidaten som utnämndes av ett större parti och den första presidentkandidaten från Hawaii.[13][14]

Demografi

Språk

Det polynesiska hawaiianska språket utträngdes nästan helt av engelska efter Förenta staternas olagliga annektering av Hawaii.[15] Sedan 1980‐talet har språket återupplivats med viss framgång.[15] I dagens är både engelska och hawaiiska delstatens officiella språk.[16]

Tillsammans talas det ungefär 100 olika språk i Hawaii. Exklusive engelska, är de tio mest talade hemspråk i delstaten följande:[17]

Språk Antal talare Andel av icke-engelsktalande (%)
tagalog 58 345 17,8
ilokano 54 005 16,5
japanska 45 633 14,0
spanska 25 490 7,8
hawaiiska 18 610 5,7
kinesiska 17 360 5,3
koreanska 17 276 5,3
samoanska 12 795 3,9
vietnamesiska 9 418 2,9
kantonesiska 7 890 2,4

Befolkning

2005 hade Hawaii en beräknad befolkning på 1 275 194 personer, vilket är en ökning med 13 070 invånare, eller 1 %, sedan föregående år och en ökning på 63 657, eller 5,3 %, sedan 2000. Beräkningen inkluderar en naturlig folkökning sedan senaste folkräkningen på 48 111 personer (96 028 födslar minus 47 917 dödsfall), och ett immigrationsöverskott på 16 956 personer. Hawaiis befolkningscentrum ligger precis norr om öarna Oahu och Molokai.[18]

Hawaii har en de facto-befolkning på över ungefär 1,3 miljoner tack vare militär närvaro och turism. Oahu är både den mest befolkade ön och den med högst befolkningstäthet. Den har knappt en miljon invånare och en befolkningstäthet på 567 per kvadratkilometer. Hela Hawaiis befolkningstäthet är 72,83 invånare per kvadratkilometer.

Den beräknade medellivslängden vid födseln är 79,8 år (77,1 år för män, 82,5 för kvinnor), en siffra som är den högsta av alla amerikanska delstater.[19]

Amerikansk militär utgör ungefär 1,3 % av öarnas befolkning.

Större städer

Honolulu - Hawaiis huvudstad.
Solnedgång över Hawaii.

Att befolkningen i Hawaii är koncentrerad till öarna Hawaii, Maui och Oahu förklaras med att kungafamiljen flyttade sig mellan dessa öar. Den största staden är Honolulu med 377 379 invånare (2005) och valdes av kung Kamehameha III som huvudstad tack vare dess naturliga hamn, idag Honolulu hamn. Honolulu är idag staten Hawaiis huvudstad och ligger längs med Oahus sydkust. Den tidigare huvudstaden var Lahaina på Maui. Andra större städer är Hilo (40 759 invånare år 2000), Kaneohe, Kailua, Pearl City, Waipahu, Kahului, Kailua-Kona, Kihei och Lihue.

Religion

Religion Troende (procent av befolkningen)
Kristna 351 000 (28,9 %)
Buddhister 110 000 (9 %)
Judar 10 000 (0,8 %)
Övriga 750 000 (61,1 %)

"Övriga" inkluderar: agnostiker, ateister, personer som inte tillhör något samfund samt personer som säger sig tillhöra andra religioner än de som nämns ovan.

Källor:

Kultur

Hawaiis ursprungliga kultur och religion hade betydande likheter med sydligare polynesiska folk, även om kontakterna över haven minskat betydligt under århundradena före européernas ankomst.[20] Ett av de viktigaste bevarade vittnesbörden om hawaiiansk mytologi är skapelsemyten Kumulipo.[21]

Några kända personer från Hawaii

Se även

Bilder

Anmärkningar

  1. ^ Pollex—a reconstruction of the Proto-Polynesian lexicon, Biggs and Clark, 1994.[6]

Referenser

  1. ^ Lokal användning använder i allmänhet Hawaiian som en etnonym vilket hänvisar till infödda hawaiianer. Hawaiibosatt eller öbo är den lokala termen som föredras för att hänvisa till delstatens invånare i allmänhet, oberoende av etnicitet. Associated Press Stylebook, 42:a utgåvan. (2007), föreskriver också denna användning (s. 112).
  2. ^ [a b] ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). U.S Geological Survey. 29 april 2005. Arkiverad från originalet den 20 november 2010. https://www.webcitation.org/5uNhHeGAs?url=http://erg.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html#Highest. Läst 3 november 2006. 
  3. ^ ”Annual Estimates of the Resident Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2000 to July 1, 2008” (på engelska). United States Census Bureau. Arkiverad från originalet den 9 juli 2009. http://arquivo.pt/wayback/20090709154907/http%3A//www%2Ecensus%2Egov/popest/states/tables/NST%2DEST2008%2D01%2Ecsv. Läst 6 februari 2009. 
  4. ^ Bruce Cartwright (1929). ”The Legend of Hawaii-loa”. Journal of the Polynesian Society 38: sid. 105–121. Arkiverad från originalet den 13 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070713091306/http://www.ethnomath.org/resources/cartwright1929.pdf. 
  5. ^ ”Origins of Hawaii's Names”. Arkiverad från originalet den 30 december 2006. https://web.archive.org/web/20061230195509/http://www.hawaiischoolreports.com/symbols/origins.htm. Läst 24 februari 2007. 
  6. ^ Biggs, Bruce (1994). ”Does Māori have a closest relative?”. i Sutton, Douglas G.. The Origins of the First New Zealanders. Auckland, NZ: Auckland University Press. sid. 96–105. ISBN 978-1-86940-098-9 
    Clark, Ross (1994). ”Moriori and Māori: The Linguistic Evidence”. i Sutton, Douglas G.. The Origins of the First New Zealanders. Auckland, NZ: Auckland University Press. sid. 123–135. ISBN 978-1-86940-098-9 
  7. ^ Pukui, M.K.; Elbert, S.H. (1986). Hawaiian Dictionary. Honolulu, HI: University of Hawaiʻi Press. sid. 62. ISBN 978-0-8248-0703-0 
  8. ^ Pukui, M.K.; Elbert, S.H.; Mookini, E.T. (1974). Place Names of Hawaii. Honolulu, HI: University of Hawaiʻi Press. ISBN 978-0-8248-0208-0 
  9. ^ "Hawaii". NE.se. Läst 6 juli 2013.
  10. ^ Norris Potter (2003). History of the Hawaiian Kingdom. Bess Press. ISBN 1-57306-150-6. (engelska)
  11. ^ [a b c d] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 793-94.
  12. ^ http://hypertextbook.com/facts/2001/BeataUnke.shtml
  13. ^ Rudin, Ken (23 december 2009). ”NPR's Political Junkie, 23 December 2009, accessed 30 December 2009” (på engelska). Npr.org. http://www.npr.org/blogs/politicaljunkie/2009/12/todays_junkie_segment_on_totn_5.html. Läst 15 maj 2010. 
  14. ^ Heard on Tell Me More (29 oktober 2008). ”Asian Writer Ponders First Asian President Too” (på engelska). Npr.org. http://www.npr.org/templates/transcript/transcript.php?storyId=96126355. Läst 15 maj 2010. 
  15. ^ [a b] ”A Timeline of Revitalization”. Arkiverad från originalet den 25 april 2017. https://web.archive.org/web/20170425185605/http://www.ahapunanaleo.org/index.php?%2Fabout%2Fa_timeline_of_revitalization%2F. Läst 12 april 2017. 
  16. ^ ”State Constitution” (på engelska). Legislative Reference Bureau. https://lrb.hawaii.gov/constitution. Läst 1 juli 2022. 
  17. ^ ”HIGHLIGHTS FOR LANGUAGE SPOKEN AT HOME STATE OF HAWAII, 2009 TO 2013” (på engelska) (PDF). Hawaii State Data Center. 2015. https://files.hawaii.gov/dbedt/census/acs/ACS2013/ACS2013_5_Year/Other_Files/Highlights_2009_13_acs_lang_spoke_home_hi.pdf. Läst 1 juli 2022. 
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2013. https://www.webcitation.org/6HZRQVgCU?url=http://www.census.gov/geo/www/cenpop/statecenters.txt. Läst 10 maj 2013. 
  19. ^ Average life expectancy at birth by state Arkiverad 11 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Martha Beckwith, Hawaiian Mythology. New Haven 1940 och Honolulu 1970.
  21. ^ Martha Warren Beckwith, The Kumulipo: A Hawaiian Creation Chant. Chicago 1951 och Honolulu 1972.

Externa länkar

v • r
Countyn och städer i Hawaii i USA
Städer
Countyn
v • r
USA:s delstater
Territorier utanför delstatsindelningen
Lista över USA:s delstater och territorier