Gardeniasläktet

	Gardeniasläktet
	Hawaiigardenia (G. brighamii)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Gentianaordningen; Gentianales
Familj	Måreväxter; Rubiaceae
Underfamilj	Ixoridinae
Tribus	Gardenieae
Släkte	Gardeniasläktet; Gardenia
Vetenskapligt namn
	§ Gardenia
Auktor	J.Ellis nom. cons.
Arter (urval)
	Skogsgardenia (G. thunbergia); Gardenia (G. jasminoides); Glansgardenia (G. nitida); Guldgardenia (G. tubifera); Hawaiigardenia (G. brighamii); Stjärngardenia (G. scabrella); Tahitigardenia (G. taitensis); Thaigardenia (G. gjellerupii); Vietnamgardenia (G. vietnamensis); Gardenia alba; Gardenia aqualla; Gardenia brachythamnus; Gardenia cornuta; Gardenia epiphytica; Gardenia erubescens; Gardenia fiorii; Gardenia imperialis; Gardenia lacciflua; Gardenia leopoldiana; Gardenia lutea; Gardenia posoquerioides; Gardenia resiniflua; Gardenia rutenbergiana; Gardenia sokotensis; Gardenia subacaulis; Gardenia ternifolia; Gardenia tinneae; Gardenia transvenulosa; Gardenia vogelii; Gardenia volkensii;
Synonymer
	Berghias Juss.; Bergkias Sonn.; Bertuchia Dennst.; Caquepira J. F. Gmel.; Decameria Welw.; Gardena Adans., orth. var.; Kumbaya Endl. ex Steud.; Piringa Juss.; Pleimeris Raf.; Sahlbergia Neck., nom. inval.; Sulipa Blanco; Thunbgeria Montin; Varnera L.; Warneria L., nom. inval.; Yangapa Raf.;

Gardeniasläktet (Gardenia) är ett växtsläkte i familjen måreväxter med ca 250 arter. De förekommer i tropiska och subtropiska Afrika, Asien, Australien och Oceanien. Några arter odlas som prydnadsväxter. I Sverige odlas nästan uteslutande gardenia (G. jasminoides).

De är städgegröna buskar eller små träd, 1-15 m höga. Bladen är motsatta eller kransställda 3-4 stycken, 5-50 cm långa and 3-25 cm breda, mörkt gröna, läderartade och glänsande. Blommorna är ensamma eller i små samlingar, vita till blekt gula. Kronan är rörformad vid basen och har 5-12 flikar, 5-12 cm i diameter. Frukten är ett bär med klibbig, orange pulpa.

Etymologi

Släktet uppkallades 1760 efter den skotske amatörbotanikern Alexander Garden (1730-1792), som utvandrade till USA som 22-åring.^[1]

Referenser

^ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376 . Sid. 119.

Svensk Kulturväxtdatabas
GRIN Taxonomy for Plants
Wikimedia Commons har media som rör Gardeniasläktet.
Bilder & media

[1] Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376 . Sid. 119.

[1]

Systematik
Gardeniasläktet
Hawaiigardenia (G. brighamii)
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Gentianaordningen Gentianales
Familj	Måreväxter Rubiaceae
Underfamilj	Ixoridinae
Tribus	Gardenieae
Släkte	Gardeniasläktet Gardenia
Vetenskapligt namn
§ Gardenia
Auktor	J.Ellis nom. cons.
Arter (urval)
Skogsgardenia (G. thunbergia) Gardenia (G. jasminoides) Glansgardenia (G. nitida) Guldgardenia (G. tubifera) Hawaiigardenia (G. brighamii) Stjärngardenia (G. scabrella) Tahitigardenia (G. taitensis) Thaigardenia (G. gjellerupii) Vietnamgardenia (G. vietnamensis) Gardenia alba Gardenia aqualla Gardenia brachythamnus Gardenia cornuta Gardenia epiphytica Gardenia erubescens Gardenia fiorii Gardenia imperialis Gardenia lacciflua Gardenia leopoldiana Gardenia lutea Gardenia posoquerioides Gardenia resiniflua Gardenia rutenbergiana Gardenia sokotensis Gardenia subacaulis Gardenia ternifolia Gardenia tinneae Gardenia transvenulosa Gardenia vogelii Gardenia volkensii
Synonymer
Berghias Juss. Bergkias Sonn. Bertuchia Dennst. Caquepira J. F. Gmel. Decameria Welw. Gardena Adans., orth. var. Kumbaya Endl. ex Steud. Piringa Juss. Pleimeris Raf. Sahlbergia Neck., nom. inval. Sulipa Blanco Thunbgeria Montin Varnera L. Warneria L., nom. inval. Yangapa Raf.